Meddelande 001
Meddelande från kommissionen - TRIS/(2026) 3123
Direktiv (EU) 2015/1535
Anmälan: 2026/0595/DK
Anmälan av ett utkast till text från en medlemsstat
Notification – Notification – Notifzierung – Нотификация – Oznámení – Notifikation – Γνωστοποίηση – Notificación – Teavitamine – Ilmoitus – Obavijest – Bejelentés – Notifica – Pranešimas – Paziņojums – Notifika – Kennisgeving – Zawiadomienie – Notificação – Notificare – Oznámenie – Obvestilo – Anmälan – Fógra a thabhairt
Does not open the delays - N'ouvre pas de délai - Kein Fristbeginn - Не се предвижда период на прекъсване - Nezahajuje prodlení - Fristerne indledes ikke - Καμμία έναρξη προθεσμίας - No abre el plazo - Viivituste perioodi ei avata - Määräaika ei ala tästä - Ne otvara razdoblje kašnjenja - Nem nyitja meg a késéseket - Non fa decorrere la mora - Atidėjimai nepradedami - Atlikšanas laikposms nesākas - Ma jiftaħx il-perijodi ta’ dewmien - Geen termijnbegin - Nie otwiera opóźnień - Não inicia o prazo - Nu deschide perioadele de stagnare - Nezačína oneskorenia - Ne uvaja zamud - Inleder ingen frist - Ní osclaíonn sé na moilleanna
MSG: 20263123.SV
1. Aviseringsmeddelande: MSG 001 IND 2026 0595 DK SV 03-11-2026 DK NOTIF
2. Land: Denmark
3A. Ansvarig avdelning: Erhvervsstyrelsen
Langelinie Allé 17
2100 København Ø
Danmark
+45 35 29 10 00
notifikationer@erst.dk
3B. Ursprunglig enhet: Digitaliseringsstyrelsen
Landgreven 4
1301 København K
+45 33 92 52 00
digst@digst.dk
4. Produkter/Tjänster 2026/0595/DK - SERV60 - Internettjänster
5. Ämne: Utkast till förslag om en åldersgräns för barns och ungdomars tillgång till vissa digitala tjänster
6. Uppgifter om produkt/tjänst: Digitala tjänster som omfattas av artikel 2.7 eller artikel 2.8 i förordning 2022/1925, artikel 33 i förordning 2022/2065 samt tjänster som man får tillgång till genom att skapa en användarprofil med inloggning. Undantag: tjänster för yrkesutveckling.
7. Anmälan i enlighet med annan EU-lagstiftning:
8. Sammanfattning: I lagstiftningsförslaget föreslås att man i Danmark ska införa en åldersgräns för barns och ungdomars tillgång till vissa digitala tjänster, däribland sociala medier. Enligt lagstiftningsförslaget kommer barn och ungdomar under 15 år därför att förbjudas att använda de digitala tjänster som omfattas av förslaget.
Det faktum att barn och ungdomar inte längre får tillgång till vissa digitala tjänster kommer att innebära att de inte får skapa eller behålla en användarprofil med inloggning för de tjänster som skulle göra det möjligt för dem att använda funktionerna och få tillgång till det innehåll som är tillgängligt för användare med en användarprofil och inloggning för de tjänster som omfattas av förslaget. Det kommer också att innebära att barn och ungdomar under 15 år som redan har en användarprofil när lagstiftningsförslaget träder i kraft inte längre kommer att ha tillgång till den.
Tillämpningsområdet för lagstiftningsförslaget är begränsat till digitala tjänster som kan utgöra en risk för barn och ungdomar – till exempel genom en beroendeframkallande design eller olagligt eller skadligt innehåll – och som kan orsaka samhälleliga risker som skiljer sig åt i omfattning och inverkan jämfört med mindre tjänster. Definitionen bygger på följande tre kumulativa kriterier: 1. Tjänsten är antingen en ”onlinebaserad social nätverkstjänst” eller en ”videodelningsplattformtjänst” enligt definitionen i artikel 2.7 eller artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925. 2. Tjänsten har av Europeiska kommissionen klassificerats som en mycket stor onlineplattform i den mening som avses i artikel 33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065. 3. Man får tillgång till tjänsten genom att skapa en användarprofil med inloggning. Förbudet i lagstiftningsförslaget kommer endast att tillämpas på de digitala tjänster som uppfyller alla tre kriterierna.
Digitala tjänster som uteslutande eller huvudsakligen är avsedda att göra det möjligt för användare att delta i yrkesmässigt nätverksbyggande eller yrkesmässig utveckling omfattas inte av lagstiftningsförslaget.
Inom ramen för det föreslagna systemet skulle barn och ungdomar vara de parter som omfattas av de skyldigheter som fastställs i lag. Utkastet till förslag innehåller dock inga bestämmelser om verkställighet eller påföljder. Varken barn, ungdomar eller deras föräldrar kommer att straffas med böter eller liknande påföljder för överträdelse av den föreslagna åldersgränsen i lagstiftningsförslaget. I stället skulle det föreslagna systemet syfta till att reglera beteenden och fastställa riktlinjer för när det i framtiden kommer att anses vara allmänt accepterat i samhället att låta barn och ungdomar få tillgång till vissa digitala tjänster.
Lagstiftningsförslaget förväntas få den indirekta effekten att de digitala tjänster som omfattas av förslaget kommer att behöva införa effektiva åtgärder för ålderskontroll för att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) och kommissionens riktlinjer om åtgärder för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga på nätet i enlighet med artikel 28 fjärde stycket i förordningen om digitala tjänster (C/2025/5519).
Uppgiften att övervaka huruvida digitala tjänster uppfyller bestämmelserna i förordningen om digitala tjänster utförs av den medlemsstat där tjänsten är etablerad eller har utsett en rättslig företrädare eller av Europeiska kommissionen. I sin funktion som samordnare för digitala tjänster i Danmark kommer Digitaliseringsstyrelsen vid behov att samarbeta med Europeiska kommissionen eller den tillsynsmyndighet där tjänsten är etablerad eller har utsett en rättslig företrädare, bland annat genom att bidra med uppgifter om eventuella överträdelser av förordningen om digitala tjänster.
9. Kortfattad motivering: Det legitima mål av allmänt intresse som eftersträvas med lagstiftningsförslaget är att ge barn och ungdomar bättre skydd i en digital värld. Den 7 november 2025 ingick den dåvarande regeringen (Socialdemokraterna, Vänstern och Moderaterna), Det konservativa folkpartiet och Radikala vänstern en politisk överenskommelse om digitalt barnskydd. Den politiska grundläggande principen av den 2 juni 2026 för den nuvarande regeringen skärper överenskommelsen om digitalt barnskydd, vilken bekräftades på nytt i september 2026 av regeringspartierna (Socialdemokraterna, Socialistiska folkpartiet, Moderaterna och Radikala vänstern) samt Det konservativa folkpartiet och Vänstern. Lagstiftningsförslaget innebär att den bekräftade politiska överenskommelsen genomförs. Syftet med att sätta en nationell åldersgräns på 15 år är att skicka en tydlig signal om att vissa digitala tjänster inte bör vara en del av barndomen.
Syftet med lagstiftningsförslaget är därför att fördröja barns första användning av vissa digitala tjänster och samtidigt skydda barn och ungdomar i den digitala världen från potentiellt skadliga digitala tjänster. Vissa digitala tjänster har kopplats till dokumenterade risker, bland annat beroendeframkallande och manipulativa mönster, digitalt missbruk och exponering för kommersiellt, skadligt och olagligt innehåll.
Lagstiftningsförslaget stöder de centrala och övergripande principerna och rättigheterna som fastställs i FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989, däribland artikel 3, som slår fast att barnets bästa ska komma i första hand; artikel 16, där det anges att inget barn får utsättas för godtyckligt eller olagligt ingrepp i sitt privatliv, samt artiklarna 34 och 36, som rör skyddet av barn mot alla former av utnyttjande som på något sätt kan skada barnet.
Motivet till lagstiftningsförslaget är att vissa digitala tjänster medför dokumenterade risker som kan försätta barn och ungdomar i en särskilt utsatt situation. Mot denna bakgrund anses ett förbud mot tillgång till vissa digitala tjänster för barn och ungdomar under 15 år vara en nödvändig åtgärd för att skydda barn och ungdomar i Danmark, i enlighet med barnets bästa.
9a. Åtgärdens lämplighet för att uppnå det avsedda målet: I Danmark får barn smarttelefoner vid en allt yngre ålder. De allra flesta barn skapar ett konto på sociala medier innan de fyller 13 år. Rapporten ”Børns første skærme” (Barnens första skärmar) från det danska nationella forsknings- och analyscentret för välfärd (VIVE), som beställts av Rädda Barnen och publicerades den 24 februari 2026, visar att den genomsnittliga åldern då ett barn får sin första egna enhet (en surfplatta) är 5,2 år, en smartphone vid 8,1 år och en dator vid 8,2 år. Enligt rapporten ”Børns liv med sociale medier” (Barns liv med sociala medier), som tagits fram av Nationella föreningen för barns rättigheter (Børns Vilkår) och publicerades den 16 maj 2024, har 94 % av alla 12-åringar ett konto på sociala medier. Enligt en undersökning som offentliggjordes i februari 2025 av Konkurrens- och konsumentverket tillbringar 8–25-åringar i genomsnitt 2 timmar och 40 minuter om dagen med digitala tjänster. En annan studie som publicerades i februari 2025 av Medierådet för barn och ungdomar och Centrumet för sociala medier, teknik och demokrati visar också att 89 % av ungdomarna i åldern 13–17 år använder Snapchat, 77 % använder YouTube, 76 % använder Instagram, 74 % använder TikTok och 49 % använder Facebook.
Digitala tjänster spelar därför en viktig roll i barns och ungdomars liv idag, och detta sker i en livsfas då de ännu inte fullt ut har utvecklat förmågan att hantera den press, den sociala dynamiken och det kommersiella innehållet som de möter på nätet. I sociala medier används idag funktioner och designelement som ”streaks” och meddelandemönster som skapar beroende och gör att barn och ungdomar ständigt är uppkopplade. För många barn och ungdomar är det svårt att ”koppla bort”, eftersom det ofta innebär att lämna gemenskapen. Dessutom utsätts många barn och ungdomar för skadligt, extremt eller hatiskt innehåll – även utan att de själva söker efter sådant innehåll. Algoritmerna lyfter fram innehåll som väcker starka känslor och gör ingen åtskillnad mellan vad som är informativt och vad som är skadligt. Detta gör den digitala miljön oförutsägbar och i vissa fall farlig för barn och ungdomar att navigera i.
En rörelse pågår bland barn, ungdomar, föräldrar och det danska samhället i allmänhet. Mer än hälften av de danska ungdomarna anser att de lägger för mycket tid på digitala tjänster. Föräldrar vill ha mer kunskap, men har svårt att hitta råd och vägledning som kan hjälpa dem att skapa en ram för och hantera dilemman som rör deras barns digitala liv. En del av lösningen för att säkerställa att barn och unga får ett bättre skydd i den digitala världen i framtiden är att införa en åldersgräns för barns och ungdomars tillgång till de digitala tjänster som utgör den största risken för dem.
9b. Behov: Barn och ungdomar har i dag ofta fri tillgång till innehåll som inte är åldersanpassat på olika digitala tjänster, även om innehållet inte nödvändigtvis riktar sig till barn och ungdomar – trots att de flesta digitala tjänster formellt har fastställt en åldersgräns på 13 år i sina allmänna villkor. Av Nationella föreningen för barns rättigheters rapport som nämns i punkt 9a och som offentliggjordes den 16 maj 2024 framgår det att 94 % av barnen i 12-årsåldern har ett konto på ett socialt medie. Det föreslagna systemet skulle innebära att barn och ungdomar under 15 år inte längre lagligen skulle kunna få tillgång till de digitala tjänster som omfattas av lagstiftningsförslagets tillämpningsområde.
Syftet med avgränsningen av tillämpningsområdet är att förbjuda barn och ungdomar att få tillgång till digitala tjänster som kan medföra risker för barn och ungdomar, till exempel i form av beroendeframkallande utformning eller olagligt eller skadligt innehåll, och som kan medföra samhällsrisker vars omfattning och konsekvenser skiljer sig från de risker som mindre tjänster medför. Mot denna bakgrund föreslås att tillämpningsområdet avgränsas utifrån tre kumulativa kriterier. Förbudet i lagstiftningsförslaget kommer endast att tillämpas på de digitala tjänster som uppfyller alla tre kriterierna. De tre kriterierna är: 1. Tjänsten är antingen en ”onlinebaserad social nätverkstjänst” eller en ”videodelningsplattformtjänst” enligt definitionen i artikel 2.7 eller artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925. 2. Tjänsten har av Europeiska kommissionen klassificerats som en mycket stor onlineplattform i den mening som avses i artikel 33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065. 3. Man får tillgång till tjänsten genom att skapa en användarprofil med inloggning.
Vissa digitala tjänster kan användas helt eller delvis utan inloggning. Enligt det föreslagna systemet kommer barn och ungdomar inte att få tillgång till den del av den digitala tjänsten som kräver att man skapar en användarprofil med inloggning. Däremot skulle förbudet inte omfatta den del av en digital tjänst som är tillgänglig utan att man först skapar en användarprofil med inloggning.
Digitala tjänster som uteslutande eller huvudsakligen är avsedda att göra det möjligt för användare att delta i yrkesmässigt nätverksbyggande eller yrkesmässig utveckling är undantagna från lagstiftningsförslagets tillämpningsområde.
9c. Oproportionerlig börda i förhållande till det eftersträvade målet: Enligt lagstiftningsförslaget kommer barn och ungdomar under 15 år att förbjudas att använda vissa digitala tjänster. Det är alltså barnet eller den unge som kommer att vara den som är skyldig att följa lagen. Detta innebär att det är barnets eller den unges eget ansvar att se till att förbudet efterlevs i praktiken, så att barnet eller den unge inte använder de digitala tjänster som omfattas av den föreslagna lagen. Det föreslagna systemet kommer inte att medföra straffrättsliga påföljder. Om ett barn eller en ungdom inte följer bestämmelserna i den föreslagna lagen kommer varken barnet, ungdomen eller exempelvis deras föräldrar att straffas. Syftet med det föreslagna systemet är istället att bestämmelserna ska betraktas som beteendereglerande och normgivande för när det i framtiden anses vara allmänt accepterat i samhället att ge barn och ungdomar möjlighet att få tillgång till vissa digitala tjänster.
En följdeffekt av lagstiftningsförslaget förväntas vara att leverantörer av digitala tjänster som omfattas av förslaget, för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065, kommer att behöva uppfylla den nationella åldersgräns på 15 år som följer av lagstiftningsförslaget genom att tillämpa ålderskontroll, i syfte att säkerställa att åldersgränsen efterlevs.
Den 17 september 2026 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om EU KIDS Act – ”EU Keeping Internet Digital Spaces Accountable and Trustworthy”, som syftar till att skydda minderåriga mot riskfyllda digitala tjänster och AI-system, upprätthålla den digitala inre marknaden samt upprätthålla en sammanhängande rättslig ram och tillsynsstruktur för skydd av minderåriga online.
I förslaget beaktas de risker som minderåriga utsätts för på vissa sociala nätverkstjänster och videodelningsplattformar på internet, och därför begränsas bland annat möjligheten för barn under 15 år att på egen hand skapa ett konto på just dessa tjänster och system.
Förslaget till EU KIDS Act innehåller därför harmoniserade bestämmelser inom det område som regleras av det anmälda lagstiftningsförslaget. Om förslaget till EU KIDS Act antas kommer det sannolikt att innebära att de bestämmelser som föreslås införas genom detta lagstiftningsförslag helt eller delvis måste upphävas. Konsekvenserna för lagstiftningsförslaget beror dock på de förhandlingar om förordningsförslaget som pågår mellan Europeiska kommissionen, medlemsstaterna och Europaparlamentet och därmed på innehållet i den slutgiltigt antagna förordningen.
10. Hänvisningar i grundtexten: Det finns inga grundtexter.
11. Åberopande av brådskande förfarande: Nej
12. Ange skälen till brådskan:
13. Ansökan om sekretess: Nej
14. Är det en fiskal åtgärd? Nej
15. Har en konsekvensbedömning gjorts? Nej
16.
TBT-aspekt: Nej
SPS-aspekt: Nej
**********
Europeiska kommissionen
Kontaktadress Direktiv (EU) 2015/1535
e-post: grow-dir2015-1535-central@ec.europa.eu