Meddelande 001
Meddelande från kommissionen - TRIS/(2026) 2704
Direktiv (EU) 2015/1535
Anmälan: 2026/0522/PT
Anmälan av ett utkast till text från en medlemsstat
Notification – Notification – Notifzierung – Нотификация – Oznámení – Notifikation – Γνωστοποίηση – Notificación – Teavitamine – Ilmoitus – Obavijest – Bejelentés – Notifica – Pranešimas – Paziņojums – Notifika – Kennisgeving – Zawiadomienie – Notificação – Notificare – Oznámenie – Obvestilo – Anmälan – Fógra a thabhairt
Does not open the delays - N'ouvre pas de délai - Kein Fristbeginn - Не се предвижда период на прекъсване - Nezahajuje prodlení - Fristerne indledes ikke - Καμμία έναρξη προθεσμίας - No abre el plazo - Viivituste perioodi ei avata - Määräaika ei ala tästä - Ne otvara razdoblje kašnjenja - Nem nyitja meg a késéseket - Non fa decorrere la mora - Atidėjimai nepradedami - Atlikšanas laikposms nesākas - Ma jiftaħx il-perijodi ta’ dewmien - Geen termijnbegin - Nie otwiera opóźnień - Não inicia o prazo - Nu deschide perioadele de stagnare - Nezačína oneskorenia - Ne uvaja zamud - Inleder ingen frist - Ní osclaíonn sé na moilleanna
MSG: 20262704.SV
1. MSG 001 IND 2026 0522 PT SV 28-09-2026 PT NOTIF
2. Portugal
3A. Ministério da Economia e da Coesão Territorial
Instituto Português da Qualidade, I.P.
Rua António Gião, n.º 2
2829-513 Caparica
Telefone: + 351 21 294 81 00
Correio eletrónico: not1535@ipq.pt
Website: www.ipq.pt
3B. Assembleia da República (apresentado por Deputados do Grupo Parlamentar do Partido Social Democrata na Assembleia da República, em 02.02.2026).
4. 2026/0522/PT - SERV60 - Internettjänster
5. Lagförslag nr 398/XVII/1a, som fastställer åtgärder för att skydda barn i digitala miljöer.
6. Projektet inför åtgärder på internet för att skydda barn (i åldern 13–15 år) som är bosatta i Portugal. Det kommer att tillämpas på vissa tjänsteleverantörer som erbjuder tjänster som har en negativ inverkan på dessa minderårigas fysiska eller mentala utveckling.
7.
8. Syftet med lagförslag nr 398/XVII/1a är att fastställa åtgärder för att skydda barn upp till och med 15 års ålder i digitala miljöer. Detta ska gälla a) plattformar för sociala medier, plattformar för onlinespel och vadhållning, bild- och videodelningstjänster, värdtjänster för innehåll och kommunikationsapplikationer, b) leverantörer av tjänster och innehåll som omfattas av åldersbegränsningar, särskilt innehåll som är våldsamt, beroendeframkallande eller sexuellt till sin natur, samt allt annat innehåll som sannolikt kan skada barns fysiska eller mentala utveckling, c) leverantörer av appbutikstjänster och alla onlinebaserade förmedlingstjänster vars art, egenskaper eller innehåll sannolikt kan skada barns fysiska eller mentala utveckling.
Systemet kommer att tillämpas på dessa tjänsteleverantörer när de tillhandahåller tjänster till barn som är bosatta i Portugal.
Följande undantas från tillämpningen av den föreslagna lagen: a) Elektroniska kommunikationstjänster för privatpersoner, enligt definitionen i lagen om elektronisk kommunikation, b) webbapplikationer och onlinespel av informativ eller pedagogisk karaktär som är särskilt utformade för barn, c) webbplattformar och webbapplikationer som uteslutande är avsedda för spridning av innehåll av uppenbart allmänt intresse, särskilt inom områdena utbildning och hälsa.
Såsom anges i motiveringen till själva lagstiftningsförslaget föreslås det att minimiåldern för barns samtycke höjs när det gäller dataskydd och barns tillgång till plattformar och tjänster. De tjänsteleverantörer som omfattas åläggs skyldigheter, nämligen att införa mekanismer (med särskilda krav) för ålderskontroll och att säkerställa att plattformar och tjänster konfigureras på ett säkert sätt som standard. Det införs även bestämmelser för att förebygga digitalt beroende och för att bekämpa gromning på nätet samt digitalt våld mot barn.
De behöriga myndigheter som ansvarar för att övervaka och utdöma sanktioner för bristande efterlevnad av de skyldigheter som anges i utkastet till lagstiftning är också särskilt utsedda.
9. Under de senaste två decennierna har det skett en genomgripande förändring i hur barn och ungdomar umgås, kommunicerar och utvecklar sin identitet. Utvecklingen av sociala medier, som har skett i en takt som saknar motstycke i historien, har i det tysta trängt undan funktioner som i århundraden varit förbehållna familjen, skolan och samhället. Denna förändring skedde plötsligt, utan att institutionerna hade hunnit förbereda sig, utan tillräcklig reglering och utan full insikt om de psykologiska, pedagogiska, sociala och kulturella kostnader som var förknippade med den.
De samlade vetenskapliga rönen visar otvetydigt att tidig och fortsatt användning av sociala medier har haft betydande negativa effekter på barns psykiska och emotionella hälsa. Dessa effekter omfattar ökad ångest, depression, självskadebeteende, sömnstörningar och beroendeframkallande beteenden.
Det finns också negativa effekter på koncentrationsförmågan, skolresultaten och den kognitiva motståndskraften, liksom på isolering och svårigheter att umgås med klasskamrater, föräldrar, lärare och omgivningen i stort (vilka alla är avgörande för barnens personlighetsutveckling).
Att utsättas för olämpligt innehåll, att vara utsatt för mobbning och nätmobbning, känslomässig manipulation och gromning från fientligt inställda tredje parter har blivit en vardagsverklighet i den digitala världen.
Det är därför av avgörande betydelse att fastställa regler för leverantörer av onlinetjänster i syfte att skydda barn och ungdomar, så att de kan röra sig fritt och säkert i den digitala världen och ges möjlighet att fatta välgrundade beslut om sina aktiviteter på nätet, utan att utveckla beroendeframkallande beteenden, samtidigt som fördelarna maximeras och riskerna för deras psykiska och sociala välbefinnande minimeras.
Lagförslaget syftar till att fylla en lucka i lagstiftningen som har gjort det möjligt för digitala plattformar (som drivs av multinationella företag vars prioritet inte har varit att skydda sina användare) att ensidigt fastställa regler som i hög grad påverkar barns kognitiva och emotionella utveckling, särskilt när exponeringen sker i tidig ålder och är överdriven.
I takt med att den digitala tekniken utvecklas måste EU:s regler, riktlinjer och mekanismer vara robusta, framtidssäkra och tillämpas på ett effektivt sätt för att säkerställa en hög skyddsnivå för minderåriga i den digitala miljön.
Det ligger därför i linje med detta skyddsramverk att lagen fastställer en tydlig och lämplig lägsta ålder för barns tillgång till digitala miljöer, ett område som idag medför större risker än andra traditionellt reglerade verksamheter.
Detta förslag omfattas av de regleringsåtgärder som står till medlemsstaternas förfogande i frågor som inte omfattas av den fullständiga harmonisering som införts genom förordning (EU) 2022/2065, samt, i enlighet med bestämmelserna i skäl 9 i den förordningen, inom ramen för nationell lagstiftning som är tillämplig på leverantörer av förmedlingstjänster och som, i enlighet med unionsrätten, syftar till legitima mål av allmänt intresse som skiljer sig från de mål som specifikt eftersträvas genom förordningen, nämligen på området för ett förstärkt skydd av minderåriga i digitala miljöer, utan att detta påverkar efterlevnaden av unionsrätten och friheten att tillhandahålla informationssamhällets tjänster.
9a. Syftet med projektet är att skydda barns hälsa, säkerhet och allmänna utveckling från de särskilda risker som är förknippade med tidig tillgång till och användning av vissa digitala tjänster.
Att dessa risker förekommer och vilken betydelse de har styrks av vetenskapliga och institutionella belägg. Studien ”Health Behaviour in School-aged Children” (HBSC), som omfattar cirka 280 000 11-, 13- och 15-åringar i 44 länder och regioner, visade tecken på problematisk användning av sociala medier hos 11 % av ungdomarna, med en högre förekomst bland flickor (13 % jämfört med 9 %), samt risk för tvångsmässigt digitalt spelande hos 12 % av ungdomarna. Unesco lyfter också fram risker i samband med sociala jämförelser, kroppsuppfattningar, nätmobbning och exponering för innehåll som främjas av algoritmiska rekommendationssystem.
De föreslagna åtgärderna är direkt kopplade till de risker som identifierats. Minimiålderskravet och kravet på föräldrarnas samtycke kommer att minska den oövervakade exponeringen för barn som har svårare att bedöma risker; ålderskontroll kommer att säkerställa att dessa begränsningar fungerar effektivt; säkra standardinställningar kommer att minska oönskad exponering och interaktion; begränsningar av beroendeframkallande design syftar till att förebygga tvångsmässiga användningsmönster; och mekanismer för att förebygga gromning och digitalt våld kommer att hantera specifika säkerhetsrisker.
Målet eftersträvas på ett konsekvent och systematiskt sätt genom en kombination av åtkomst, utformningsskydd och riskreducerande åtgärder. Det finns inget generellt förbud mot barns användning av den digitala miljön, eftersom de pedagogiska och sociala fördelarna med ansvarsfull användning erkänns.
Detta tillvägagångssätt överensstämmer även med Europeiska kommissionens riktlinjer avseende artikel 28 i förordning (EU) 2022/2065, som föreskriver åtgärder för inbyggt skydd, begränsning av specifika risker för minderåriga och effektiva mekanismer för ålderskontroll.
9b. Enligt artikel 69 i den portugisiska republikens konstitution åläggs den portugisiska staten en skyldighet att på ett särskilt sätt skydda barn. Det är mot denna bakgrund som detta lagförslag har utarbetats, vars syfte är att konkretisera detta skydd i den digitala världen.
De åtgärder som beskrivs kan påverka det gränsöverskridande tillhandahållandet av informationssamhällets tjänster i den mån de omfattar leverantörer som erbjuder de aktuella tjänsterna till barn bosatta i Portugal, oavsett i vilket land de är etablerade. I systemet görs emellertid ingen åtskillnad på grundval av tjänsteleverantörens nationalitet eller etableringsort, utan det grundar sig på objektiva kriterier som hänger samman med tjänstens art, tjänstemottagarna och de risker den medför.
Även om det nuvarande rättsliga ramverket fastställer viktiga allmänna skyldigheter när det gäller skyddet av minderåriga, garanterar det i sig inte en adekvat hantering av de olika specifika risker som har identifierats. I synnerhet saknas det för närvarande ett heltäckande regelverk inom portugisisk rätt som kombinerar en lägsta ålder för självständig tillgång till de aktuella tjänsterna, föräldrarnas samtycke, ålderskontroll, standardinställningar som garanterar säkerhet samt specifika begränsningar av funktioner som kan uppmuntra till tvångsmässigt bruk hos barn.
Mindre restriktiva åtgärder övervägdes, nämligen initiativ för digital kompetens, information och utbildning för föräldrar och barn, frivilliga verktyg för föräldrakontroll samt mekanismer för självreglering eller samreglering. Sådana instrument är relevanta och kompletterar varandra, men kan inte på egen hand garantera en likvärdig skyddsnivå, särskilt när det gäller tjänster som används i stor utsträckning, algoritmiska rekommendationssystem, designmekanismer som syftar till att maximera användningstiden samt risken att användare anger en felaktig ålder.
Ingripandet är därför begränsat till vad som är nödvändigt för att säkerställa skyddets effektivitet. Det finns inget generellt förbud mot tillgång till internet eller digitala tjänster. Lagförslaget ger tillträde för personer mellan 13 och 15 år under förutsättning att de har ett uttryckligt och kontrollerat föräldrasamtycke; vissa kategorier av tjänster undantas från dess tillämpningsområde och det medför att skyldigheterna skiljer sig åt beroende på arten av och risken med de tjänster som omfattas.
De nationella åtgärderna är således avsedda att komplettera det europeiska regelverket på de områden som inte är specifikt harmoniserade, utan att detta påverkar tillämpningen av förordning (EU) 2022/2065 och övriga bestämmelser i unionsrätten.
9c. De bördor som följer av de föreslagna åtgärderna är inte orimliga med hänsyn till vikten av det allmänintresse som eftersträvas, barns särskilda utsatthet samt de identifierade riskernas allvar och sannolikhet.
Projektet bygger på en stegvis, riskbaserad insats. Den hindrar i allmänhet inte tillhandahållandet av digitala tjänster inom Portugals territorium, och den ställer inte heller olika krav beroende på i vilket land tjänsteleverantören är etablerad. Dessa skyldigheter ska gälla för de berörda tjänsterna i den mån de är tillgängliga för barn som är bosatta i Portugal, och ska fastställas utifrån ålder, tjänstens art och den risk som är förknippad med den.
Insatsens intensitet ska anpassas efter behov. Barn under 13 år ska inte få tillgång till tjänsterna i fråga, medan barn mellan 13 och 15 år får göra det med uttryckligt och kontrollerat föräldrasamtycke. För konton som innehas av barn under 16 år är standardskyddsåtgärderna inriktade på funktioner som är direkt kopplade till de identifierade riskerna, nämligen kontointegritet, möjlighet att upptäcka profiler, algoritmiska rekommendationer, sociala mått, automatisk uppspelning, ändlös skrollning, spelifiering och icke-väsentliga meddelanden.
De bördor som ålderskontrollen medför mildras också av kraven på dataminimering, interoperabilitet och integritetsskydd. Projektet medger olika tekniska lösningar, däribland offentliga eller certifierade digitala identitetsbevis, mekanismer som är kompatibla med europeiska identitetsbevis samt system för åldersgränskontroll som skyddar integriteten, inklusive tekniker baserade på nollkunskap.
När man väger effekterna på tjänsteutbudet mot konsekvenserna av att inte ingripa, är de potentiella konsekvenserna av att barnen fortsätter att utsättas för detta för deras psykiska hälsa, sömn, skolprestationer, säkerhet och utveckling av särskild betydelse. Med beaktande av riskernas art, de registrerades särskilda sårbarhet, systemets materiella tillämpningsområde och personkrets samt de skyddsåtgärder som föreskrivs, överskrider de bördor som åläggs inte vad som är nödvändigt för att säkerställa den avsedda skyddsnivån.
10. Hänvisning till grundtexter:
11. Nej
12.
13. Nej
14. Nej
15. Ja
16.
TBT-aspekt: Nej
SPS-aspekt: Nej
**********
Europeiska kommissionen
Kontaktadress Direktiv (EU) 2015/1535
e-post: grow-dir2015-1535-central@ec.europa.eu
