Meddelande 001
Meddelande från kommissionen - TRIS/(2026) 1899
Direktiv (EU) 2015/1535
Anmälan: 2026/0369/ES
Anmälan av ett utkast till text från en medlemsstat
Notification – Notification – Notifzierung – Нотификация – Oznámení – Notifikation – Γνωστοποίηση – Notificación – Teavitamine – Ilmoitus – Obavijest – Bejelentés – Notifica – Pranešimas – Paziņojums – Notifika – Kennisgeving – Zawiadomienie – Notificação – Notificare – Oznámenie – Obvestilo – Anmälan – Fógra a thabhairt
Does not open the delays - N'ouvre pas de délai - Kein Fristbeginn - Не се предвижда период на прекъсване - Nezahajuje prodlení - Fristerne indledes ikke - Καμμία έναρξη προθεσμίας - No abre el plazo - Viivituste perioodi ei avata - Määräaika ei ala tästä - Ne otvara razdoblje kašnjenja - Nem nyitja meg a késéseket - Non fa decorrere la mora - Atidėjimai nepradedami - Atlikšanas laikposms nesākas - Ma jiftaħx il-perijodi ta’ dewmien - Geen termijnbegin - Nie otwiera opóźnień - Não inicia o prazo - Nu deschide perioadele de stagnare - Nezačína oneskorenia - Ne uvaja zamud - Inleder ingen frist - Ní osclaíonn sé na moilleanna
MSG: 20261899.SV
1. MSG 001 IND 2026 0369 ES SV 13-07-2026 ES NOTIF
2. Spain
3A. Subdirección General de Asuntos Industriales, Energéticos, de Transportes y Comunicaciones, y de Medio Ambiente
Dirección General de Coordinación del Mercado Interior y otras Políticas Comunitarias
Secretaría de Estado para la Unión Europea
Ministerio de Asuntos Exteriores, Unión Europea y Cooperación
3B. Subdirección General de Residuos
Dirección General de Calidad y Evaluación Ambiental
Secretaría de Estado de Medio Ambiente
Ministerio para la Transición Ecológica y el Reto Demográfico
4. 2026/0369/ES - S20E - Avfall
5. Utkast till kungligt dekret om hantering av avfall från våtservetter och ballonger.
6. Detta kungliga dekret är tillämpligt på våtservetter för engångsbruk och plastballonger för engångsbruk som släpps ut på den spanska marknaden samt på det avfall som genereras genom användningen av dessa produkter.
7.
8. Den anmälda åtgärden syftar till att hantera den risk som uppstår till följd av att producenterna inte i tillräcklig utsträckning internaliserar de miljömässiga, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenserna av avfall från våtservetter för engångsbruk och ballonger för engångsbruk som innehåller plast, vilket har lett till stora mängder nedskräpning och allvarliga störningar i infrastrukturen för renhållning och avloppsrening.
Tillgängliga uppgifter visar att båda produkterna konsekvent hör till de vanligaste typerna av marint skräp i Europeiska unionen och ger upphov till betydande gränsöverskridande effekter. Denna höga förekomst tyder på att de nuvarande mönstren för avfallsproduktion, konsumtion och avfallshantering inte räcker till för att förhindra att avfallet släpps ut i miljön.(1)
När det gäller våtservetter är risken inte begränsad till sådana som innehåller plast. Följaktligen går lagförslaget längre än bestämmelserna i direktiv 2019/904 och omfattar även våtservetter tillverkade av omodifierade naturliga polymerer, i den mån de inte uppfyller standarden UNE 149002:2022, ”Godkännandekriterier för engångsprodukter som spolas ner i toaletten”, eftersom även dessa produkter inte sönderdelas på rätt sätt och orsakar blockeringar, stopp och översvämningar. Detta leder i sin tur till direkta utsläpp av avfall i vattenförekomster, vilket ger upphov till mycket höga ekonomiska kostnader för offentliga vattenförvaltningsorgan (2;3), som främst bärs av lokala myndigheter och i slutändan av allmänheten.
Denna utvidgning av tillämpningsområdet grundar sig på andra stycket i slutbestämmelse 7 i lag nr 7/2022 av den 8 april om avfall och förorenad mark för en cirkulär ekonomi, som medger att det utvidgade producentansvaret ska omfatta även andra våtservetter som inte omfattas av artikel 60.1 i ovannämnda lag, vilken uteslutande avser våtservetter som innehåller plast.
När det gäller ballonger för engångsbruk som innehåller plast beror risken på att de används i stor utsträckning vid utomhusaktiviteter och att de i hög grad riskerar att spridas som skräp. I konsekvensanalysen för direktiv (EU) 2019/904 konstateras också att det för närvarande inte finns några fullt genomförbara konstruktionsalternativ som kan undanröja deras miljöpåverkan, vilket understryker behovet av att införa lagstiftningsmässiga incitament som riktar sig direkt till producenterna.
I detta sammanhang är utökat producentansvar ett lämpligt och effektivt verktyg för att uppnå de mål av allmänt intresse som eftersträvas, eftersom det gör det möjligt att övervältra de miljömässiga och ekonomiska kostnaderna i samband med förebyggande och hantering av avfall – som för närvarande inte återspeglas i produktens pris – på producenterna. Tidigare erfarenhet av att genomföra det utökade producentansvaret i Spanien med andra avfallsflöden visar att detta tillvägagångssätt är effektivt.
Åtgärden syftar till att främja det allmänna intresset på ett sammanhängande och systematiskt sätt genom att fullt ut integreras i ramen för den europeiska och nationella avfallslagstiftningen, tillämpa principerna om att ”förorenaren betalar” och ”avfallshierarkin” samt genomföra lag 7/2022 av den 8 april 2022 utifrån ett cirkulärt ekonomiskt perspektiv. Utkastet till lag involverar alla berörda parter, vilket säkerställer en proportionerlig och konsekvent strategi som syftar till att effektivt minska dessa produkters påverkan.
(1) Konsekvensbedömning, del 2 av 3 – https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/1502-Reducing-marine-litter-action-on-single-use-plastics-and-fishing-gear_es
(2) https://www.eureau.org/documents/7858-position-paper-on-wet-wipes/file
(3) https://www.daquas.es/images/publicaciones/informacion-sector/2019-declaracionadhesion.pdf
(4) Konsekvensbedömning, del 2 av 3 – https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/1502-Reducing-marine-lit
9. Grunden för detta utkast till kungligt dekret återfinns i artiklarna 37 och 60 i lag 7/2022 av den 8 april om avfall och förorenad mark för en cirkulär ekonomi, vilken föreskriver att ett system för utökat producentansvar ska inrättas för våtservetter för engångsbruk och ballonger för engångsbruk som innehåller plast.
9a. Den anmälda åtgärden syftar till att hantera den risk som uppstår till följd av att producenterna inte i tillräcklig utsträckning internaliserar de miljömässiga, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenserna av avfall från våtservetter för engångsbruk och ballonger för engångsbruk som innehåller plast, vilket har lett till stora mängder nedskräpning och allvarliga störningar i infrastrukturen för renhållning och avloppsrening.
Tillgängliga uppgifter visar att båda produkterna konsekvent hör till de vanligaste typerna av marint skräp i Europeiska unionen och ger upphov till betydande gränsöverskridande effekter (* 1). Denna höga förekomst tyder på att de nuvarande mönstren för avfallsproduktion, konsumtion och avfallshantering inte räcker till för att förhindra att avfallet släpps ut i miljön.
När det gäller våtservetter är risken inte begränsad till sådana som innehåller plast. Följaktligen går lagförslaget ett steg längre och omfattar även våtservetter tillverkade av omodifierade naturliga polymerer, i de fall de inte uppfyller standarden UNE 149002:2022, ”Godkännandekriterier för engångsprodukter som spolas ner i toaletten”, eftersom även dessa produkter inte bryts ned ordentligt och orsakar stopp, igensättningar och översvämningar. Detta leder i sin tur till direkt utsläpp av avfall i vattendrag, vilket medför mycket höga ekonomiska kostnader för de offentliga vattenförvaltningsorganen (*2 och 3), vilka huvudsakligen bärs av de lokala myndigheterna och, i slutändan, av allmänheten.
Denna utvidgning av tillämpningsområdet grundar sig på andra stycket i slutbestämmelse sju i lag 7/2022 av den 8 april om avfall och förorenad jord för en cirkulär ekonomi, som gör det möjligt att utöka producentansvaret till att omfatta andra våtservetter som inte omfattas av artikel 60.1 i ovannämnda lag, som uteslutande avser våtservetter som innehåller plast.
När det gäller ballonger för engångsbruk som innehåller plast beror risken på att de används i stor utsträckning vid utomhusaktiviteter och att de i hög grad riskerar att spridas som skräp. I konsekvensanalysen för direktiv (EU) 2019/904 (*4) konstateras också att det för närvarande inte finns några fullt genomförbara konstruktionsalternativ som skulle kunna förhindra dess miljöpåverkan, vilket understryker behovet av att införa lagstiftningsmässiga incitament som riktar sig direkt till producenterna.
I detta sammanhang är utökat producentansvar ett lämpligt och effektivt verktyg för att uppnå de mål av allmänt intresse som eftersträvas, eftersom det gör det möjligt att övervältra de miljömässiga och ekonomiska kostnaderna i samband med förebyggande och hantering av avfall – som för närvarande inte återspeglas i produktens pris – på producenterna. Tidigare erfarenhet av att genomföra det utökade producentansvaret i Spanien med andra avfallsflöden visar att detta tillvägagångssätt är effektivt.
Åtgärden syftar till att främja det allmänna intresset på ett sammanhängande och systematiskt sätt genom att fullt ut integreras i ramen för den europeiska och nationella avfallslagstiftningen, tillämpa principerna om att ”förorenaren betalar” och ”avfallshierarkin” samt genomföra lag 7/2022 av den 8 april 2022 utifrån ett cirkulärt ekonomiskt perspektiv. Utkastet till lag involverar alla berörda parter, vilket säkerställer en proportionerlig och konsekvent strategi som syftar till att effektivt minska dessa produkters påverkan.
(*1) Konsekvensbedömning del 2 av 3 – https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/1502-Reducing-marine-litter-action-on-single-use-plastics-and-fishing-gear_es
(*2) https://www.eureau.org/documents/7858-position-paper-on-wet-wipes/file
(*3) 2019-declaracionadhesion.pdf
(*4) Konsekvensbedömning del 2 av 3 – https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/1502-Reducing-marine-litter-action-on-single-use-plastics-and-fishing-gear_es
9b. Det anmälda utkastet till åtgärd omfattas av de rapporterings- och tillsynsskyldigheter som fastställts på europeisk nivå på avfallsområdet och utgör inte någon inskränkning av den inre marknaden. Det inför skyldigheter för producenter av våtservetter och ballonger (utökat producentansvar), samt märkningskrav och skyldigheter avseende datainsamling och rapportering. Dessa skyldigheter genomförs redan i stor utsträckning i medlemsstaterna och är anpassade till målet att finansiera kostnaderna för avfallshanteringen, särskilt kostnaderna för rengöring, transport och behandling av avfall.
Effekterna på gränsöverskridande handel och tjänster begränsas till kravet att alla producenter, oavsett ursprung (inhemska, från en annan medlemsstat eller från ett tredjeland), som släpper ut dessa produkter på den spanska marknaden, måste uppfylla de fastställda skyldigheterna, såsom registrering i det relevanta registret, deltagande i ett kollektivt system för utökat producentansvar, och fullgör därför de ekonomiska skyldigheterna och rapporteringsskyldigheterna. Dessa krav överensstämmer med det obligatoriska genomförandet inom hela Europeiska unionen av direktiv (EU) 2019/904, vilket säkerställer en harmoniserad ram och förhindrar betydande snedvridningar på den inre marknaden.
Utkastet till lagstiftning innehåller två särskilda bestämmelser på nationell nivå, som stöds av Spaniens primärlagstiftning, i syfte att tjäna allmänintresset och minska de negativa miljökonsekvenser som är förknippade med otillräcklig förvaltning:
(i) Dess tillämpningsområde omfattar våtservetter tillverkade av kemiskt icke-modifierade naturliga polymerer, förutsatt att de inte uppfyller standarden UNE 149002:2022, dvs. våtservetter som inte är produkter för engångsbruk (en möjlighet som redan nämnts i punkt 1).
(ii) Det inför en skyldighet för producenterna av alla våtservetter som omfattas av standarden att finansiera saneringen av skräp som hamnat i infrastrukturen för avloppshantering och avloppsrening (en aspekt som redan ingick i den cirkulära ekonomin). Dessutom ingår det i en samordnad strategi på EU-nivå som säkerställer enhetlig lagstiftning, rättssäkerhet och en väl fungerande inre marknad (vilket anmäldes via TRIS-systemet i samband med anmälan av lag nr 7/2022). Denna finansiering kommer att fasas in gradvis och uppgå till 100 % av kostnaderna senast 2032 för servetter för engångsbruk och hälften av kostnaderna för servetter som inte är för engångsbruk.
Det finns för närvarande inget regelverk som på ett heltäckande sätt omfattar åtgärder som syftar till att förebygga och åtgärda effekterna av detta avfall, och det finns inte heller några specifika rättsliga instrument som hanterar dessa risker vid källan. Den föreslagna åtgärden utgör en nödvändig vidareutveckling av de gällande bestämmelserna för att på ett effektivt sätt kunna möta dessa utmaningar.
Som alternativ har man övervägt möjligheten att inte reglera dessa avfallsflöden eller genomföra system för utökat producentansvar. Detta har uteslutits eftersom det är oförenligt med skyldigheten att införliva direktiv (EU) 2019/904. Å andra sidan har man övervägt att strikt begränsa åtgärdens tillämpningsområde till bestämmelserna i det direktivet, vilket skulle innebära att vissa våtservetter undantas. Detta alternativ avvisades dock också på grund av behovet att, i enlighet med nationell lagstiftning, ta itu med de negativa effekterna av dessa produkter, vilka, även om de inte uttryckligen omfattas av direktivet, medför betydande problem inom avloppshantering och miljöskydd.
I detta avseende utgör den antagna åtgärden det minst restriktiva sättet att uppnå de eftersträvade målen, eftersom den fastställer en proportionerlig uppsättning skyldigheter som syftar till att minska uppkomsten av skräp och dess påverkan på ekosystemen – särskilt de marina ekosystemen – samt kostnaderna för underhåll av den offentliga infrastrukturen. Om denna åtgärd inte antas skulle dessa kostnader fortsätta att öka och bäras av skattebetalarna, medan åtgärden främjar förebyggande, innovation, ekodesign och övergången till
9c. De begränsningar som införs genom åtgärden står i proportion till vikten av det mål av allmänt intresse som eftersträvas, nämligen att minska de negativa effekterna på miljön, ekonomin och hälsan. Dessa effekter är inte hypotetiska, utan en bevisad verklighet som påverkar stränderna, haven och oceanerna i Europeiska unionen (1), vatten- och landekosystem samt infrastruktur för avloppshantering och rening i både stads- och landsbygdsmiljöer. Den ökande omfattningen av dessa effekter och deras förvärrade trend motiverar antagandet av lagstiftningsåtgärder som de som planeras, i linje med Europeiska unionens och medlemsstaternas insatser för att främja förebyggande av avfall och den cirkulära ekonomin.
I detta sammanhang har vederbörlig hänsyn tagits till skyddet av allmänintresset i förhållande till den potentiella graden av inblandning i den inre marknadens funktion, och slutsatsen har dragits att det förstnämnda klart har företräde. Ökningen av det marina plastavfallet utgör ett betydande hot mot ekosystemen, den biologiska mångfalden och människors hälsa samt mot viktiga ekonomiska sektorer såsom turism, fiske och sjötransporter, och är ett gränsöverskridande problem. Enligt konsekvensbedömningen för direktiv (EU) 2019/904 kommer genomförandet av de planerade åtgärderna – som omfattar utökat producentansvar, minskningsmål och märkningskrav – att leda till en betydande minskning av mängden marint skräp. När det gäller plast för engångsbruk beräknas volymen av sådant skräp kunna minskas med ungefär hälften.
Dessutom skulle ett misslyckande med att uppnå målen av allmänt intresse medföra betydligt större skada än den som följer av tillämpningen av åtgärden. Enligt den ovannämnda konsekvensbedömningen skulle genomförandet av åtgärderna avseende plast för engångsbruk senast 2030 göra det möjligt att undvika utsläpp på 2,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter och undvika miljöskador värderade till 11 miljarder euro. Även om dessa åtgärder medför kostnader för företagen i samband med efterlevnaden (cirka 2 miljarder euro) och kostnader för avfallshantering (cirka 510 miljoner euro), leder de också till betydande besparingar för konsumenterna, som uppskattas till cirka 6,5 miljarder euro, även om detta åtföljs av vissa förändringar i konsumtionsmönstren.
I vilket fall föreskriver utkastet till lagstiftning en stegvis finansiering av kostnaderna för rengöring av sanerings- och avloppsreningsinfrastruktur. Detta kommer att mildra de ekonomiska konsekvenserna för producenter av våtservetter, underlätta en gradvis anpassning av de berörda företagen och kan åtföljas av åtgärder för att uppmuntra konsumenterna att anta lämpligare konsumtions- och avfallshanteringsvanor, vilket också kommer att leda till en minskning av de kostnader som producenterna ska stå för.
Åtgärden utgör följaktligen en lämplig balans mellan de fördelar som eftersträvas och de bördor som åläggs, eftersom den är ett proportionerligt och nödvändigt instrument för att ta itu med ett problem med ökande miljömässig och social relevans.
(1) Joint Research Centre (JRC), Georg Hanke, JRC Technical Reports, “Marine Beach Litter in Europe – Top Items”, 2016
10. Hänvisningar till grundtexter: 2020/0658/E
Grundtexterna lämnades in i samband med en tidigare anmälan:
2020/0658/E
11. Nej
12.
13. Nej
14. Nej
15. Ja
16.
TBT-aspekt:
Utkastet är en teknisk föreskrift eller en bedömning av överensstämmelse
SPS-aspekt: Nej
**********
Europeiska kommissionen
Kontaktadress Direktiv (EU) 2015/1535
e-post: grow-dir2015-1535-central@ec.europa.eu
