Meddelande 002
Meddelande från kommissionen - TRIS/(2020) 01101
Direktiv (EU) 2015/1535
Översättning av meddelandet 001
Anmälan: 2020/0174/D
No abre el plazo - Nezahajuje odklady - Fristerne indledes ikke - Kein Fristbeginn - Viivituste perioodi ei avata - Καμμία έναρξη προθεσμίας - Does not open the delays - N'ouvre pas de délais - Non fa decorrere la mora - Neietekmē atlikšanu - Atidėjimai nepradedami - Nem nyitja meg a késéseket - Ma’ jiftaħx il-perijodi ta’ dawmien - Geen termijnbegin - Nie otwiera opóźnień - Não inicia o prazo - Neotvorí oneskorenia - Ne uvaja zamud - Määräaika ei ala tästä - Inleder ingen frist - Не се предвижда период на прекъсване - Nu deschide perioadele de stagnare - Nu deschide perioadele de stagnare.
(MSG: 202001101.SV)
1. MSG 002 IND 2020 0174 D SV 30-03-2020 D NOTIF
2. D
3A. Bundesministerium für Wirtschaft und Energie, Referat E C 2, 11019 Berlin,
Tel.: 0049-30-2014-6353, Fax: 0049-30-2014-5379, E-Mail: infonorm@bmwi.bund.de
3B. Bundesministerium der Justiz und für Verbraucherschutz, Referat V B 2, 10117 Berlin
Tel.: 0049-30-18580-9522, Fax: 0049-30-18580-9525, E-Mail: poststelle@bmjv.bund.de
4. 2020/0174/D - SERV60
5. Utkast till lag om ändring av lagen om förbättrad efterlevnad av lagstiftning i sociala nätverk
6. Leverantörer av sociala nätverk och videodelningsplattformar
7. –
8. Lagen om förbättrad efterlevnad av lagstiftning i sociala nätverk (Netzwerkdurchsetzungsgesetz, nedan kallad NetzDG) medför en skyldighet för stora sociala nätverk att hantera klagomål, vilket innebär att de måste ta emot och pröva klagomål från användarna och är skyldiga att avlägsna eller blockera lagstridigt, dvs. straffbart, innehåll.
Genom lagförslaget anpassas NetzDG till de nya kraven i direktiv (EU) 2018/1808, genom vilket direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster (nedan kallat direktivet) har ändrats. Direktivet innehåller nya krav på villkor för efterlevnad som skydd mot otillåtet innehåll i samband med tjänster från videodelningsplattformar. Dessa tjänster omfattas redan idag delvis av NetzDG. Till skillnad från enligt NetzDG i dess gällande lydelse krävs emellertid enligt direktivet även att det införs krav på efterlevnad för små och ämnesspecifika leverantörer.
Den behörighetsfördelning mellan medlemsstaterna som regleras i direktivet beaktas. Vad gäller tjänster från videodelningsplattformar som är etablerade eller anses vara etablerade i en annan medlemsstat är utgångspunkten att den minsta skyddsnivå enligt artikel 28b i direktivet som harmoniseras i unionsrätten beträffande vissa innehåll i princip säkerställs genom den andra medlemsstaten. I detta sammanhang beaktas den primära behörigheten för etableringsstaten enligt artikel 28a stycke 1 i direktivet. En behörighet för tyska myndigheter vid den så kallade marknadsföringsplatsen kan i enlighet med artikel 28a.5 i direktivet jämförd med artikel 3.4 i direktiv 2000/31/EG (e-handelsdirektivet) i princip enbart uppkomma först efter ett samrådsförfarande med etableringsstaten.
Direktivet genomförs genom 3d–3f §§ NetzDG. I 3d § NetzDG föreskrivs de nödvändiga definitionerna och bestämmelserna för att fastställa i vilken medlemsstat leverantören är etablerad eller anses vara etablerad enligt artikel 28a.1 i direktivet. I 3e § stycke 1 NetzDG fastställs att för de videodelningsplattformstjänster som omfattas gäller i princip bestämmelserna i NetzDG, dock med beaktande av de särskilda bestämmelserna i 3e § styckena 2–4 NetzDG, i synnerhet beträffande mindre och utländska leverantörer. De särskilda bestämmelserna gäller för de användargenererade videor och program på vilka direktivet är tillämpligt, medan t.ex. textinnehåll inte påverkas och NetzDG:s hittillsvarande tillämplighet inte begränsas i detta hänseende. Genom 3f § NetzDG inrättas ett officiellt förlikningsorgan för tvister som rör videodelningsplattformstjänster.
I lagförslaget föreskrivs ytterligare ändringar, vilka särskilt förbättrar användarnas rättsliga ställning i förhållande till de sociala nätverken vid tvister som rör åtgärder som nätverken vidtagit, t.ex. radering av ett innehåll, och främjar större insyn.
Med hänsyn till de erfarenheter som gjorts med de hittillsvarande rapporterna beträffande insyn ska informationsinnehållet och jämförbarheten från dessa rapporter enligt 2 § NetzDG ökas. I framtiden ska således även bl.a. förändringar i rapporterna om insyn i förhållande till tidigare rapporteringsperioder och möjliga skäl för detta rapporteras. För att underlätta en viss jämförbarhet för allmänheten vad gäller rapporter från olika leverantörer ska rapporterna i framtiden innehålla en sammanfattning av den väsentliga informationen. Vidare ska bl.a. även hanteringen av bestridanden (t.ex. antalet ”put-backs”) samt grunderna för hur det automatiserade förfarandet fungerar vid identifieringen av innehåll som ska avlägsnas rapporteras, om leverantörerna använder ett sådant. Vidare ska leverantörerna i framtiden rapportera huruvida och i vilken utsträckning vetenskap och forskning om anonymiserad utvärdering får möjlighet att erhålla tillgång till kunskap om vilka specifika problem som uppkommer genom lagstridigt innehåll, samordnade förfaranden vid deras spridning samt att lagstridigt innehåll är kopplat till särskilda personliga egenskaper.
3 § stycke 1 andra meningen NetzDG ändras i klargörande syfte så, att de rapporteringskanaler genom vilka klagomål mot lagstridigt innehåll kan anmälas måste vara lätta att använda och redan till sitt innehåll bl.a. måste vara lätta att identifiera och direkt tillgängliga. Således klargörs återigen att ”klickvägen” från det innehåll som ska anmälas till möjligheten att inge ett klagomål enligt lag inte får vara svår att hitta, lång eller komplicerad.
Genom den nya 3b § NetzDG införs ett förfarande för bestridande. Därigenom säkerställs att den som klagar, å ena sidan, samt den som har författat innehållet, å andra sidan, på ett enkelt sätt kan erhålla en omprövning av ett beslut om ett innehåll från leverantören av ett socialt nätverk.
Genom 3c § NetzDG införs en möjlighet att erkänna ett privaträttsligt organiserat förlikningsorgan. En sådan medling kan bidra till att uppnå en lösning på tvister mellan klagande, respektive användare, och leverantören utanför domstol.
Genom 4a § NetzDG införs en befogenhet för det federala justitieministeriet att utöva tillsyn samt utfärda förelägganden.
I 5 § stycke 1 NetzDG klargörs att klagomål, genom vilka ogrundade antaganden om lagstridiga innehåll görs gällande, kan delges ombud. Detta omfattar särskilt klagomål som gäller återställande, genom vilka yrkas ett återställande av ett innehåll som ett nätverk har avlägsnat med en motsvarande motivering eller genom vilka görs gällande att det inte är tillåtet att spärra ett konto på denna grund.
Enligt 5 § stycke 2 NetzDG ska de ombud som står till förfogande som inhemska kontaktpersoner för de brottsbekämpande myndigheterna i framtiden omedelbart namnges till det federala justitieministeriet, vilket i sin tur kan lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.
14 § styckena 3 och 4 i telemedielagen (Telemediengesetz, nedan kallad TMG) ändras på så sätt att den domstol som ska avgöra huruvida en utlämning av uppgifter är tillåten i framtiden samtidigt kan förelägga en skyldighet att lämna ut uppgifter.
9. Nödvändigheten att bekämpa straffbar hatpropaganda på internet förblir aktuell. Medborgarna kan förvänta sig att straffbara angrepp såsom hets mot folkgrupper eller hot inte accepteras utan ingripanden. Detta gäller även på internet. Dessutom tillkommer att straffbar hatpropaganda kan fungera som grogrund för faktiska angrepp som kan skada medborgarna. Dessutom kan straffbar hatpropaganda leda till allvarliga hot som inte enbart äventyrar den enskildes yttrande- och handlingsfrihet utan även den demokratiska dialogen i sig och således den sammantagna grunden för vår demokrati.
Tillvägagångssättet i NetzDG, vilken trädde i kraft den 1 oktober 2017, att specificera det befintliga ansvaret för leverantörer av sociala nätverk vid hanteringen av klagomål om lagstridigt innehåll som de har erhållit kännedom om (notice-and-take-down), har i princip visat sig vara effektivt.
De erfarenheter som hittills gjorts vid den praktiska tillämpningen av NetzDG visar emellertid att vissa bestämmelser bör vidareutvecklas. Dessutom ska NetzDG anpassas till de nya villkoren i direktivet.
I ändringarna genom förevarande utkast specificeras den hantering av klagomål som redan har införts genom NetzDG (t.ex. förfarandet för bestridande, kraven på inrättandet av den föreskrivna självregleringen) och omfattas således av de förfaranden som ska regleras enligt artikel 14.3 andra ledet i e-handelsdirektivet. Kraven på kontroll och i förekommande fall ett snabbt avlägsnande eller en blockering av innehåll skärps inte genom förevarande utkast. Bestämmelserna om medling medför inte några begränsande skyldigheter för leverantörerna när det gäller tillhandahållandet av tjänsten, särskilt med tanke på att syftet med artikel 17 i e-handelsdirektivet just är att nationella tvistlösningsmekanismer utanför domstol inte ska begränsas.
10. Hänvisningar till grundtexterna: Lagen om förbättrad efterlevnad av lagstiftning i sociala nätverk (Netzwerkdurchsetzungsgesetz) av den 1 september 2017 (BGBl. I s. 3352)
https://www.gesetze-im-internet.de/netzdg/NetzDG.pdf
Telemedielagen (Telemediengesetz) av den 26 februari 2007 (BGBI. I s. 179), senast ändrad genom artikel 11 i lagen av den 11 juli 2019 (BGBI. I s. 1066)
https://www.gesetze-im-internet.de/tmg/TMG.pdf
11. Nej
12. –
13. Nej
14. Nej
15. Genom utkastet uppstår genomförandekostnader av engångskaraktär på 284 000 euro samt årligen på 2 279 000 euro för leverantörerna av sociala nätverk. Detta belopp omfattar kostnader av engångskaraktär på 45 400 euro samt årligen på 89 400 euro vid ett fullständigt genomförande av artikel 28b i direktiv 2010/13/EU. För förbundsstaten uppstår årliga genomförandekostnader på 1 064 987,22 euro. För delstaternas rättsväsen förväntas årliga merkostnader på 63 000 euro.
16. TBT-avtal
Nej – utkastet har ingen betydande inverkan på internationell handel.
SPS-avtal
Nej – utkastet har ingen betydande inverkan på internationell handel.
**********
Europeiska kommissionen
Kontaktadress Direktiv (EU) 2015/1535
Fax: +32 229 98043
e-post: grow-dir2015-1535-central@ec.europa.eu
