Meddelande 001
Meddelande från kommissionen - TRIS/(2026) 1288
Direktiv (EU) 2015/1535
Anmälan: 2026/0233/GR
Anmälan av ett utkast till text från en medlemsstat
Notification – Notification – Notifzierung – Нотификация – Oznámení – Notifikation – Γνωστοποίηση – Notificación – Teavitamine – Ilmoitus – Obavijest – Bejelentés – Notifica – Pranešimas – Paziņojums – Notifika – Kennisgeving – Zawiadomienie – Notificação – Notificare – Oznámenie – Obvestilo – Anmälan – Fógra a thabhairt
Does not open the delays - N'ouvre pas de délai - Kein Fristbeginn - Не се предвижда период на прекъсване - Nezahajuje prodlení - Fristerne indledes ikke - Καμμία έναρξη προθεσμίας - No abre el plazo - Viivituste perioodi ei avata - Määräaika ei ala tästä - Ne otvara razdoblje kašnjenja - Nem nyitja meg a késéseket - Non fa decorrere la mora - Atidėjimai nepradedami - Atlikšanas laikposms nesākas - Ma jiftaħx il-perijodi ta’ dewmien - Geen termijnbegin - Nie otwiera opóźnień - Não inicia o prazo - Nu deschide perioadele de stagnare - Nezačína oneskorenia - Ne uvaja zamud - Inleder ingen frist - Ní osclaíonn sé na moilleanna
MSG: 20261288.SV
1. MSG 001 IND 2026 0233 GR SV 08-05-2026 GR NOTIF
2. Greece
3A. ΕΛΟΤ, ΚΕΝΤΡΟ ΠΛΗΡΟΦΟΡΗΣΗΣ ΟΔΗΓΙΑΣ 98/34/Ε.Ε, ΚΗΦΙΣΟΥ 50, 121 33 ΠΕΡΙΣΤΕΡΙ, ΑΘΗΝΑ, Τ/Φ: + 30210- 2120104, Τ/Ο: + 30210- 2120131
3B. Υπουργείο Ψηφιακής Διακυβέρνησης,Γενική Γραμματεία Τηλεπικοινωνιών και Ταχυδρομείων,
Γενική Διεύθυνση Τηλεπικοινωνιών και Ταχυδρομείων,Διεύθυνση Τεχνολογικού Εξοπλισμού και Εγκαταστάσεων, Φραγκούδη 11 & Αλεξάνδρου Πάντου, Καλλιθέα 101 63,Τηλ.: +30 210 9098852, αρμ.: κ. Α. Παλιάτσος, e-mail:a.paliatsos@mindigital.gr
4. 2026/0233/GR - SERV60 - Internettjänster
5. Anmälan till Europeiska kommissionen av utkastet till bestämmelser om fastställande av en
åldersgräns för användning av sociala nätverkstjänster online, i enlighet med förfarandena
fastställs i presidentdekret 81/2018.
6. Fastställande av en åldersgräns för användning av sociala nätverkstjänster online
7.
8. De föreslagna bestämmelserna syftar till att fastställa en tydlig åldersgräns för tillgång till dessa tjänster, med det främsta målet att skydda minderårigas hälsa mot risker som är förknippade med utformningen och driften av sociala nätverkstjänster online.
I synnerhet införs en regel om ”digital myndighetsålder”, enligt vilken tillgång till
sociala nätverkstjänster online inte ska vara tillåten innan användaren fyllt femton (15) år, och efterlevnaden av detta krav ska säkerställas genom tillförlitliga mekanismer för ålderskontroll. Denna gräns överensstämmer med den nationella lagstiftningen om skydd av personuppgifter (lag 4624/2019) vad gäller samtyckesåldern för informationssamhällets tjänster och motsvarar en avgörande fas i tonåren, då minderåriga gradvis utvecklar större självständighet men fortfarande behöver ett förstärkt skydd i den digitala miljön.
Dessutom har bestämmelserna utformats på ett sätt som är förenligt med EU-lagstiftningen, särskilt med förordning (EU) 2022/2065 (förordningen om digitala tjänster) samt med
riktlinjerna för skydd av minderåriga, offentliggjorda av Europeiska kommissionen sommaren 2025 i enlighet med artikel 28.4 i förordning (EU) 2022/2065 om digitala tjänster. Dessa bestämmelser innebär dock inte att det införs några nya fristående skyldigheter för leverantörer av onlineplattformar, och de innebär inte heller att det inrättas någon parallell eller självständig nationell övervaknings- och sanktionsmekanism.
9. A. Anmälningsskyldighet och TRIS-förfarandet
I enlighet med presidentdekret 81/2018, särskilt dess artikel 6.1, är offentliga myndigheter och organ som utarbetar förslag till tekniska föreskrifter skyldiga att anmäla dem till Europeiska kommissionen, via ELOT:s informationscentrum, innan de antas. De föreslagna bestämmelserna omfattas av det ovannämnda presidentdekretet, i den mån de inför bestämmelser om tillgång till informationssamhällets tjänster och har ett direkt samband med driften av onlineplattformar. Det är därför nödvändigt att anmäla de bifogade utkasten till bestämmelser i förväg via TRIS-mekanismen innan de antas och träder i kraft.
B. Skäl som motiverar förslaget till bestämmelser i enlighet med artikel 6.1 i presidentdekretet
81/2018
Utarbetandet av de föreslagna bestämmelserna styrs av tvingande hänsyn till allmänintresset, på grundval av en dokumenterad bedömning av de risker som är förknippade med minderårigas användning av dessa tjänster, särskilt behovet av att skydda deras psykiska hälsa och sunda utveckling i den digitala miljön. Tidig och intensiv användning av sociala nätverkstjänster online, som är utformade för att uppmuntra till kontinuerligt användarengagemang, tenderar att leda till beroendeframkallande användningsmönster och negativa hälsoeffekter bland minderåriga. Bestämmelserna syftar inte till att införa ett generellt förbud mot minderårigas tillgång till internet, och inte heller till att hindra användningen av tjänster för utbildning eller information, utan snarare till att möjliggöra en målinriktad reglering av tjänster som medför en ökad risk på grund av sina utformningsmässiga egenskaper.
9a. Den föreslagna åtgärden, nämligen införandet av en åldersgräns på 15 år för tillgång till sociala nätverkstjänster online, syftar till att hantera de risker som uppstår när minderåriga i tidig ålder och i stor utsträckning utsätts för sociala nätverkstjänster online som innehåller designelement som uppmuntrar till kontinuerlig användning och kan leda till beroendeframkallande beteende samt tillgång till olämpligt innehåll, vilket kan få negativa konsekvenser för deras hälsa. Denna koppling bekräftas också av tillgängliga forskningsdata. Enligt en rikstäckande undersökning genomförd av det grekiska centrumet för ett säkrare internet (Safeline, 2025) uppger var fjärde elev att de använder sociala nätverk i överdriven utsträckning och att de behöver hjälp för att dra ner på användningen. Barns internetvanor i Grekland: I 2025 års landsomfattande undersökning undersöks utmaningar i samband med genomförandet av förordningen om digitala tjänster
Åtgärden är riktad, eftersom den uteslutande avser sociala nätverkstjänster online och inte innebär någon allmän begränsning av minderårigas tillgång till internet eller till utbildnings- och informationstjänster. Dessutom är valet av åldersgräns på 15 år inte godtyckligt, utan ligger i linje med den befintliga dataskyddsramen i Grekland, där åldersgränsen för föräldrars samtycke till informationssamhällets tjänster enligt lagen om genomförande av den allmänna dataskyddsförordningen, nämligen lag 4624/2019, redan har fastställts till 15 år. Detta sammanfaller dessutom med en avgörande fas i tonåren, då minderåriga gradvis utvecklar större självständighet, samtidigt som de fortfarande behöver ett förstärkt skydd i den digitala miljön.
Den föreslagna åtgärden införs inte isolerat, utan ingår i ett sammanhängande och växande ramverk för statliga insatser för att skydda minderåriga i den digitala miljön. På nationell nivå anknyter åtgärden till befintliga bestämmelser, såsom förbudet mot användning av mobiltelefoner i skolbyggnader, införandet av Kids Wallet som ett verktyg för föräldrakontroll, hälsoministeriets riktade insatser för att bekämpa digitalt beroende inom psykiatrin samt utbildningsministeriets utbildningsprogram om internetsäkerhet och beroende. På europeisk nivå nöjer sig Grekland inte med lagstiftning på nationell nivå, utan arbetar aktivt för att utvidga denna åtgärd genom konkreta förslag till Europeiska kommissionen, vilket visar att lagstiftningsinitiativet inte är fragmentariskt eller opportunistiskt, utan ingår i ett långsiktigt och systematiskt engagemang för att uppnå detta mål. Det bör också noteras att Grekland i december 2024 utarbetade en nationell strategi för skydd av minderåriga mot internetberoende. Nationell strategi för skydd av minderåriga mot internetberoende – nationalcoalition.gov.gr Enligt de studier som använts vid utarbetandet av denna strategi, liksom tillgängliga europeiska och nationella forskningsdata, finns det ett samband mellan tidig och överdriven användning av sociala nätverk och ökade förekomster av stress, sömnstörningar, trakasserier på nätet och problematiskt beteende online.
Detta utgör således ett direkt och proportionerligt ingripande vid åtkomstpunkten i syfte att uppnå målet att skydda hälsan och den sunda psykosociala utvecklingen hos den mest utsatta åldersgruppen, nämligen minderåriga, med tanke på att de risker som åtgärden syftar till att motverka är direkt kopplade till användningen av sociala nätverkstjänster online.
9b. Behovet av ingripande hänger särskilt samman med att minderåriga i tidig ålder och i stor utsträckning utsätts för tjänster som använder utformningsmässiga element och algoritmiska funktioner som kan uppmuntra till kontinuerlig användning och leda till beroendeframkallande beteendemönster, vilket får konsekvenser framför allt för deras fysiska och psykiska hälsa, en sund psykosocial utveckling samt för minderårigas säkerhet och integritet. Behovet av insatser bekräftas av färska uppgifter som visar att användningen av sociala nätverk börjar redan i grundskolan och blir en daglig och intensiv sysselsättning redan före 15 års ålder. Mer specifikt uppgav 41 % av grundskoleeleverna och 51 % av gymnasieeleverna att de började använda sociala nätverk när de var mellan 10 och 12 år. Barns internetvanor i Grekland: I 2025 års landsomfattande undersökning undersöks utmaningar i samband med genomförandet av förordningen om digitala tjänster
Under utarbetandet av åtgärden övervägdes mindre restriktiva alternativ, såsom föräldraövervakning samt digitala utbildnings- och informationsinsatser. Åtgärder som rör digital kompetens och digital utbildning ansågs visserligen vara nödvändiga som kompletterande skyddsverktyg, men inte tillräckliga som enskilt alternativ till lagstiftningsåtgärder, eftersom även barn med god digital kompetens fortfarande utsätts för algoritmiska mekanismer som uppmuntrar till överdriven och ibland beroendeframkallande användning av dessa tjänster. Denna slutsats bekräftas också i den nationella strategin för skydd av minderåriga mot internetberoende, enligt vilken ett effektivt skydd av minderåriga kräver en kombination av utbildningsåtgärder, förebyggande åtgärder och regleringsåtgärder och inte enbart kan grundas på föräldrarnas eller de minderårigas individuella ansvar. Nationell strategi för att skydda minderåriga mot internetberoende – nationalcoalition.gov.gr
Alternativa tillvägagångssätt ansågs vara otillräckliga som fristående skyddsåtgärder, eftersom de i första hand bygger på individuell tillsyn av föräldrar eller användarna själva och inte på ett heltäckande och effektivt sätt hanterar de risker som uppstår till följd av dessa tjänsters särdrag. Detta behov bekräftas också av aktuella empiriska data. Enligt den landsomfattande Safeline-undersökningen (2025) använder de flesta barn under 13 år redan plattformar som TikTok, Instagram och YouTube, trots föreskrivna åldersgränser för sådan användning, medan de flesta minderåriga uppger en falsk ålder vid kontoöppning, vilket belyser svagheterna i befintliga mekanismer för ålderskontroll. Forskningen visar också att användningen av sociala nätverk börjar redan i grundskolan och är en daglig aktivitet, medan ett betydande antal minderåriga tillbringar mer än fyra timmar per dag på dessa plattformar. Dessutom finns det tecken på begränsad föräldratillsyn, särskilt på högstadie- och gymnasienivå, samt utbredd exponering av barn för olämpligt innehåll, ofta utan att de aktivt söker det. Den nationella strategin för att skydda minderåriga från internetberoende – nationalcoalition.gov.gr Den föreslagna åtgärden, som innebär att det införs en tydlig åldersgräns för tillgång till denna specifika kategori av sociala nätverkstjänster, anses därför vara nödvändig för ett effektivt skydd av minderåriga.
9c. Genomförandet av åtgärden är kopplat till användningen av lämpliga och tillförlitliga metoder för ålderskontroll eller åldersbedömning, i enlighet med artikel 28 i förordning (EU) 2022/2065 (förordningen om digitala tjänster) och Europeiska kommissionens relevanta riktlinjer, som föreskriver möjligheten att fastställa en minimiåldersgräns för tillgång till sociala nätverkstjänster online i syfte att skydda minderåriga. Den börda som läggs på dem som tillhandahåller sådana tjänster, särskilt när det gäller att utveckla eller integrera lämpliga mekanismer för ålderskontroll eller åldersbedömning, kan inte anses vara oproportionerlig eller orimlig med hänsyn till det mål av allmänt intresse som eftersträvas, nämligen att skydda minderåriga under femton år (15) mot hälsorisker i samband med tidig och intensiv användning av sociala nätverk.
De tillgängliga empiriska uppgifterna talar för att åtgärden bör genomföras. Uppgifterna från undersökningen Safeline 2025 visar att åtgärden inte avser en hypotetisk eller abstrakt risk, utan snarare syftar till att hantera de former av exponering för högriskmiljöer som redan har konstaterats bland minderåriga. Barns internetvanor i Grekland: I 2025 års landsomfattande undersökning undersöks utmaningar i samband med genomförandet av förordningen om digitala tjänster. Dessutom anses kravet på att leverantörer ska införa mekanismer för ålderskontroll vara rimligt, med tanke på att de befintliga mekanismerna verkar vara otillräckliga. Enligt undersökningen Safeline 2025 uppger 66 % av grundskoleeleverna och 74 % av gymnasieeleverna som använder sociala nätverk att de har angett en felaktig ålder vid registreringen, vilket gör att de enkelt kan kringgå ålderskontrollerna. Denna iakttagelse gör kravet proportionerligt och är direkt kopplat till behovet av att åtgärda en specifik operativ lucka. Barns internetvanor i Grekland: I 2025 års landsomfattande undersökning undersöks utmaningar i samband med genomförandet av förordningen om digitala tjänster
Förslaget till bestämmelser begränsar också bördan för leverantörerna, eftersom det inte föreskriver någon exklusiv eller förutbestämd teknisk lösning. I stället tillåter de användning av olika lämpliga metoder för ålderskontroll eller åldersbedömning, däribland den EU-godkända lösningen för ålderskontroll som har integrerats i Gov.gr Wallet och Kids Wallet. Denna tekniska neutralitet ger leverantörerna flexibilitet när det gäller efterlevnad och minskar risken för orimliga administrativa eller ekonomiska bördor. Det bör också noteras att EU:s initiativ att utveckla och tillhandahålla en teknisk lösning för en applikation för ålderskontroll inom hela unionen ytterligare minskar bördan för leverantörerna genom att de kostnadsfritt får tillgång till relevanta tekniska verktyg.
Bördan lindras dessutom av övergångsperioden fram till den 1 januari 2027, vilket ger de berörda leverantörerna tillräckligt med tid för tekniska och organisatoriska anpassningar. Åtgärdens omfattning är dessutom begränsad. Denna åtgärd gäller inte minderårigas tillgång till internet eller utbildnings- eller informationstjänster i allmänhet, utan specifikt sociala nätverkstjänster online, och endast för användare som ännu inte har fyllt femton (15 år).
Mot denna bakgrund är den belastning som åläggs leverantörerna begränsad, tekniskt hanterbar och kan införas stegvis, och det syfte som eftersträvas är särskilt viktigt. Omvänt skulle underlåtenhet att vidta åtgärder göra det möjligt för minderåriga att fortsätta att ha okontrollerat tillträde till tjänster som utformats för att maximera engagemanget, trots dokumenterade bevis på överdriven användning, otillräcklig föräldraövervakning, kringgående av åldersbegränsningar och exponering för olämpligt innehåll. Den börda som åtgärden medför är följaktligen rimlig och proportionerlig i förhållande till målet att skydda minderåriga.
10. Hänvisningar till grundtexter: Grundtexten finns inte
11. Nej
12.
13. Nej
14. Nej
15. Nej
16.
TBT-aspekt: Nej
SPS-aspekt: Nej
**********
Europeiska kommissionen
Kontaktadress Direktiv (EU) 2015/1535
e-post: grow-dir2015-1535-central@ec.europa.eu
