Meddelande 901
Meddelande från kommissionen - TRIS/(2026) 1285
Informationsförfarande EG-EFTA
Anmälan: 2026/9007/NO
Notification – Notification – Notifzierung – Нотификация – Oznámení – Notifikation – Γνωστοποίηση – Notificación – Teavitamine – Ilmoitus – Obavijest – Bejelentés – Notifica – Pranešimas – Paziņojums – Notifika – Kennisgeving – Zawiadomienie – Notificação – Notificare – Oznámenie – Obvestilo – Anmälan – Fógra a thabhairt
Does not open the delays - N'ouvre pas de délai - Kein Fristbeginn - Не се предвижда период на прекъсване - Nezahajuje prodlení - Fristerne indledes ikke - Καμμία έναρξη προθεσμίας - No abre el plazo - Viivituste perioodi ei avata - Määräaika ei ala tästä - Ne otvara razdoblje kašnjenja - Nem nyitja meg a késéseket - Non fa decorrere la mora - Atidėjimai nepradedami - Atlikšanas laikposms nesākas - Ma jiftaħx il-perijodi ta’ dewmien - Geen termijnbegin - Nie otwiera opóźnień - Não inicia o prazo - Nu deschide perioadele de stagnare - Nezačína oneskorenia - Ne uvaja zamud - Inleder ingen frist - Ní osclaíonn sé na moilleanna
MSG: 20261285.SV
1. MSG 901 IND 2026 9007 NO SV 08-05-2026 NO NOTIF
2. Norway
3A. Royal Ministry of Trade, Industry and Fisheries
Departement of Trade Policy
P.O. Box 8090, Dep
NO-0032 Oslo
Norway
3B. The Ministry of Children and Families
Department of Childhood, Youth and Familiy Affairs
P.O. Box 8036, Dep
0030 Oslo
Norway
The Ministry of Digitalisation and Public Governance
P.O. Box 8004, Dep
0030 Oslo
Norway
4. 2026/9007/NO - SERV60 - Internettjänster
5. Utkast till lag om införande av en åldersgräns för användning av sociala medier
6. Tjänster inom sociala medier, informationssamhällets tjänster.
7.
8. Genom lagförslaget införs en åldersgräns för användningen av sociala medier i Norge, så att barn inte har tillgång till sociala medier förrän det år de fyller 16 år.
Syftet med lagen är att skydda barn mot de potentiellt skadliga effekterna av sociala medier, se 2 § i konsekvensanalysen om de risker som sociala medier medför, samt 1 § i utkastet till lag.
De sociala medier som omfattas av lagen är informationssamhällets tjänster som gör det möjligt för användare att skapa en profil och ta kontakt med andra användare, och som lagrar och sprider innehåll som laddats upp av användare till allmänheten utan redaktionell kontroll över innehållet, se definitionen av sociala medier i 3.2 § i konsekvensbedömningen och 2 § i utkastet till lag.
Flera undantag från åldersgränsen övervägs, bland annat för tjänster som huvudsakligen erbjuder dataspel, köp och försäljning av varor eller tjänster, slutna grupper med anknytning till utbildning och fritidsaktiviteter m.m., samt digitala meddelandetjänster, se 3.4 § i konsekvensanalysen och 2.2 § i utkastet till lag. Undantagen kommer att beaktas vid samråd med EES.
Två alternativa förslag lämnas på remiss till EES: Ett med och ett utan skaderekvisit. Ministerierna överväger om åldersgränsen endast ska gälla skadliga sociala medier, se 3.3 § i konsekvensbedömningen samt 2.3 § och 4 § i utkastet till lag. Om ministerierna kommer fram till att ett skaderekvisit bör införas, kan detta leda till ändringar av de undantag som anges i 2.2 § i utkastet till lag, eftersom behovet av sådana undantag kan komma att minska.
Lagen gäller för tjänster inom sociala medier som riktar sig till den norska marknaden eller som tillhandahålls av företag som är etablerade i Norge; se 3.7 § i konsekvensanalysen och 3 § i utkastet till lag för information om lagens geografiska tillämpningsområde.
Inga påföljder föreslås för barn eller föräldrar som inte följer åldersgränsen.
Det antas att leverantörer av sociala medier genomför lämpliga åtgärder, inklusive en integritetsvänlig åldersverifieringslösning som överensstämmer med EES-lagstiftningen, för att säkerställa att den nationella åldersgränsen efterlevs. Det finns en presumtion om att åldersgränsen kan verkställas via lagen om digitala tjänster (DSA) när denna förordning har införlivats i EES-avtalet och genomförts i norsk lagstiftning.
Det föreslås att de nationella myndigheterna ska fastställa vilka sociala medier som enligt definitionen i lagen ska omfattas av en åldersgräns enligt nationell lagstiftning, samt utöva tillsyn över dessa, se 3.8 § i konsekvensbedömningen och 5 § i utkastet till lag.
Enligt barn- och familjeministeriet och ministeriet för digitalisering och offentlig förvaltning är förslaget förenligt med EES-lagstiftningen, se 4 § i konsekvensbedömningen.
9. Syftet med lagen är att skydda barn från de potentiellt skadliga effekterna av sociala medier. Det ingår i den norska regeringens politik att skydda barn på internet. Se rapport nr 32 till Stortinget (2024–2025) för information om regeringens politik på detta område.
Ministerierna anser att införandet av en åldersgräns för användning av sociala medier fram till det år barnet fyller 16 år är en lämplig, nödvändig och proportionerlig åtgärd som står i överensstämmelse med EES-rätten, se 4 § i konsekvensbedömningen.
9a. Lämpligt
Det norska hälsodirektoratet har utfärdat nationella rekommendationer för hälsokontroller av barn. Av dessa rekommendationer framgår att barn under 18 år bör följa åldersgränserna och begränsa sin användning av sociala medier. Med tanke på de risker som är förknippade med användningen av sociala medier, såsom de beskrivs i 2 § i konsekvensbedömningen, anser ministerierna att det inte räcker med rådgivning och andra upplysningsåtgärder. I dag har många plattformar en åldersgräns på 13 år. Eftersom de har liten kontroll över användarens verkliga ålder är detta dock inte tillräckligt för att skydda barn.
Ministerierna anser att införandet av en nationell åldersgräns för användning av sociala medier är en lämplig åtgärd för att skydda barn från de risker som sociala medier medför. Den kommer att gälla alla barn under åldersgränsen och utgöra en mer träffsäker och effektiv åtgärd för att skydda barnen. När DSA har införlivats i norsk lagstiftning måste plattformarna säkerställa att åldersgränsen följs i enlighet med bestämmelserna i DSA. Ministerierna anser att detta kommer att ge barnen ett adekvat skydd, även om det finns tekniska metoder som kan användas för att kringgå åldersgränsen. Ministerierna betonar att en åldersgräns i sig inte räcker för att skydda alla barns rättigheter på sociala medier eller på internet. Det hänvisas till ovannämnda rapport nr 32 till stortinget (2024–2025) om regeringens politik på området.
9b. Åtgärden är nödvändig eftersom andra, mindre inkräktande åtgärder har visat sig vara otillräckliga. Plattformsföretagen har idag egna åldersgränser, men inte tillräckligt effektiva ålderskontroller. Information till föräldrar, vägledning i skolor och krav på plattformarna för bättre miljöer för barn har inte hindrat många barn under den rekommenderade åldern från att ändå använda sociala medier, se 2 §. Erfarenheten visar att det är svårt för barn och föräldrar att stå emot trycket att använda sociala medier när så många jämnåriga gör det. Skärmtid är omfattande, och norska barn och ungdomar hör till de som använder skärmar, sociala medier och digital teknik mest i världen.
Den nuvarande situationen innebär en oacceptabelt hög risk för barn och ungdomar, och staten har en skyldighet att skydda dem mot denna risk. Hänvisning görs till 2 § i konsekvensbedömningen om de risker som sociala medier medför. Ministerierna anser därför att det är viktigt att vidta åtgärder för att säkerställa att alla barn får växa upp tryggt i en digital värld. Kunskapen om hur digital teknik påverkar barn utvecklas snabbt, men släpar fortfarande efter den teknik som präglar barns vardag. Ministerierna anser därför att det är lämpligt att tillämpa en försiktighetsprincip för att säkerställa att barn under uppväxten inte utsätts för teknik som kan vara skadlig för dem och deras utveckling.
Införandet av en åldersgräns skapar tydliga ramar för användningen av sociala medier. Det kommer också att hjälpa föräldrar att begränsa sina barns användning av sociala medier, eftersom lagen fastställer tydliga gränser som gäller för alla. Ministerierna anser därför att det är nödvändigt att införa en lagstadgad åldersgräns för att minska riskerna med barns och ungdomars användning av sociala medier.
9c. För att åtgärden ska vara proportionerlig måste fördelarna med att skydda barn vägas mot nackdelarna för både barn, föräldrar, plattformar med mera. Införandet av en åldersgräns innebär ett ingrepp i flera av barnens mänskliga rättigheter, däribland rätten till yttrandefrihet och rätten till privatliv. Ministerierna har därför betonat att lagen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt för att skydda barn.
För det första berör detta frågan om vilken åldersgräns som bör fastställas: Åldersgränsen får inte sättas högre än vad som är nödvändigt för att skydda barn. Åldersgränsen bör vara tillräckligt hög för att säkerställa att barnen har tillräcklig mognad för att kunna skydda sig själva mot de risker som sociala medier medför. Det finns få objektiva belägg för att fastställa rätt mognads- och utvecklingsnivå.
Vi har övervägt olika sätt att fastställa åldersgränsen, bland annat om föräldrarnas samtycke ska vara tillåtet. Detta medför en risk för att åldersgränsen kringgås och att föräldrar utsätts för påtryckningar att ge barn som inte är tillräckligt mogna tillgång till sociala medier, eftersom deras vänner redan har fått tillgång. Vi har därför kommit fram till att det mest effektiva sättet att skydda barn är att införa en absolut åldersgräns.
Vi föreslår att åldersgränsen ska fastställas till det år barnet fyller 16 år. Det innebär att man får vänta med sociala medier tills man börjar gymnasiet. Fram till dess är barn i allmänhet mer mogna och bättre rustade för att använda sociala medier. Att fastställa åldersgränsen med hänvisning till det år då man fyller 16 år istället för det exakta födelsedatumet kan bidra till att minska uteslutningen bland barn inom samma kohort.
För att ytterligare säkerställa att lagen är proportionerlig överväger vi att införa ett villkor som innebär att åldersgränsen endast ska gälla skadliga sociala medier. Se 3.3 § i konsekvensbedömningen. Detta kan bidra till att säkerställa att åtgärden inte omfattar sociala medier med liten eller mycket liten risk, till exempel sociala medier där ungdomar rekommenderar filmer och böcker. Dessutom föreslås flera undantag från åldersgränsen för att säkerställa att åtgärden inte går längre än nödvändigt; se 3.4 § i konsekvensbedömningen.
Införandet av en åldersgräns kan potentiellt leda till oönskade konsekvenser, såsom ökad användning av oreglerade plattformar eller kringgående av ålderskontroller. Ministerierna anser dock att det är både lämpligt och viktigt att införa en åldersgräns, och att detta kan ha en normgivande effekt. Eventuella nackdelar med att införa en åldersgräns måste också vägas mot den risk som den nuvarande situationen medför, och ministerierna anser att den risk som ungdomar utsätts för i dag är ohållbar.
Ministerierna utgår från att plattformarna genomför ålderskontroller på ett sätt som skyddar integriteten och i övrigt följer EES-lagstiftningen, samt att detta inte kommer att innebära en orimlig börda för plattformarna att genomföra.
10. Hänvisning till grundtexter: Inga grundtexter
11. Nej
12.
13. Nej
14. Nej
15. Ja
16.
TBT-aspekt: Nej
SPS-aspekt: Nej
**********
Europeiska kommissionen
Kontaktadress Direktiv (EU) 2015/1535
e-post: grow-dir2015-1535-central@ec.europa.eu
