Meddelande 001
Meddelande från kommissionen - TRIS/(2026) 1330
Direktiv (EU) 2015/1535
Anmälan: 2026/0242/GR
Anmälan av ett utkast till text från en medlemsstat
Notification – Notification – Notifzierung – Нотификация – Oznámení – Notifikation – Γνωστοποίηση – Notificación – Teavitamine – Ilmoitus – Obavijest – Bejelentés – Notifica – Pranešimas – Paziņojums – Notifika – Kennisgeving – Zawiadomienie – Notificação – Notificare – Oznámenie – Obvestilo – Anmälan – Fógra a thabhairt
Does not open the delays - N'ouvre pas de délai - Kein Fristbeginn - Не се предвижда период на прекъсване - Nezahajuje prodlení - Fristerne indledes ikke - Καμμία έναρξη προθεσμίας - No abre el plazo - Viivituste perioodi ei avata - Määräaika ei ala tästä - Ne otvara razdoblje kašnjenja - Nem nyitja meg a késéseket - Non fa decorrere la mora - Atidėjimai nepradedami - Atlikšanas laikposms nesākas - Ma jiftaħx il-perijodi ta’ dewmien - Geen termijnbegin - Nie otwiera opóźnień - Não inicia o prazo - Nu deschide perioadele de stagnare - Nezačína oneskorenia - Ne uvaja zamud - Inleder ingen frist - Ní osclaíonn sé na moilleanna
MSG: 20261330.SV
1. MSG 001 IND 2026 0242 GR SV 15-05-2026 GR NOTIF
2. Greece
3A. ΕΛΟΤ, ΚΕΝΤΡΟ ΠΛΗΡΟΦΟΡΗΣΗΣ ΟΔΗΓΙΑΣ 98/34/Ε.Ε, ΚΗΦΙΣΟΥ 50, 121 33 ΠΕΡΙΣΤΕΡΙ, ΑΘΗΝΑ, Τ/Φ: + 30210- 2120104, Τ/Ο: + 30210- 2120131
3B. Υπουργείο Κλιματικής Κρίσης και Πολιτικής Προστασίας Διακυβέρνησης, Λεωφ. Κηφισίας 37-39 Τ.Κ. 15123 Μαρούσι,1,Τηλ.: +30 2132510149 9098852, αρμ.: Υπουργός Κλιματικής Κρίσης και Πολιτικής Προστασίας κ. Ευάγγελος Τουρνάς , e-mail :minister@civilprotection.gr
4. 2026/0242/GR - S00E - Miljö
5. Utkast till föreskrift om brandskydd av arkeologiska platser
6. Brandskydd av arkeologiska platser
7.
8. Syftet med denna föreskrift är att upprätta ett övergripande regelverk för genomförande och övervakning av brandskyddsåtgärder och brandskyddsutrustning för arkeologiska platser utomhus, i syfte att höja brandsäkerhetsnivån, minska sårbarheten och begränsa spridningen av potentiella bränder.
För att uppnå detta mål fastställs i denna föreskrift minimikrav för genomförandet av åtgärder och utrustning som ska säkerställa att allmänheten i tid underrättas vid brand, att utrymningsvägar och nödutgångar finns tillgängliga, att nödvändig skyltning sätts upp, upprättande av organiserade evakueringsplaner, utbildning av personal, skötsel av vegetation och anläggande av brandgator, strukturellt brandskydd av byggnaders yttre skal, genomförande av aktiva brandskyddsåtgärder samt inspektion och underhåll av brandskyddsutrustning och -system.
Genomförandet av föreskriften underlättar dessutom samordningen och stärker samarbetet mellan gemensamt behöriga statliga myndigheter och organ, vilket säkerställer en enhetlig, samordnad och effektiv reaktion på eventuella hot, samt den beredskap och omedelbara operativa insatser som krävs i händelse av en incident.
I denna föreskrift, som en särskild brandskyddsföreskrift för arkeologiska platser utomhus, fastställs detaljerade bestämmelser som kompletterar de allmänna bestämmelserna och bestämmelserna om brandskydd för utomhusområden, såsom brandsäkerhetsföreskriften för fastigheter inom eller nära skogar (Greklands officiella tidning, serie II, nr 3475), brandsäkerhetsföreskrifterna för byggnader (presidentdekret 41/2018, Greklands officiella tidning, serie I, nr 80 och presidentdekret 71/1988, Greklands officiella tidning, serie I, nr 32), brandtjänstdekret nr 3/2015 (Greklands officiella tidning, serie II, nr 529) och gemensamt ministerbeslut nr ΥΠ 1157/2026 (Greklands officiella tidning, serie II, nr 2323), och har företräde framför de krav som anges i dessa.
Eftersom det rör sig om en särskild föreskrift som behandlar brandsäkerhetskrav, ska den dock tillämpas tillsammans med kraven i andra särskilda föreskrifter som reglerar säkerheten och funktionen hos byggnader eller deras installationer.
Denna föreskrift omfattar inte fall av mordbrand, sabotage, vandalism, bränder till följd av terroristhandlingar eller andra liknande handlingar.
9. 1. Direktiv (EU) 2015/1535 och presidentdekret 81/2018
Genom presidentdekret 81/2018 införlivas direktiv (EU) 2015/1535 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Syftet med mekanismen är att säkerställa förebyggande öppenhet och att förhindra att nationella tekniska föreskrifter skapar omotiverade hinder för den inre marknaden.
Enligt artikel 6 i presidentdekret 81/2018 är de regeringsdepartement och myndigheter som utarbetar tekniska föreskrifter skyldiga att anmäla dessa till Europeiska kommissionen via ELOT-informationscentrumet, som fungerar som nationell kontaktpunkt.
2. ”Frysningsperioden”
I enlighet med den allmänna regeln i artikel 7.1 i presidentdekret 81/2018 ska den som anmäler ett utkast till teknisk föreskrift skjuta upp antagandet av föreskriften i tre månader från den dag då anmälan mottogs av Europeiska kommissionen. Denna period kallas för ”frysningsperioden”, det vill säga en period under vilken förslaget inte kan antas, för att ge kommissionen och de övriga medlemsstaterna möjlighet att lämna synpunkter eller ett utförligt yttrande.
3. ”Skyndsamt förfarande”
Undantagsvis föreskrivs i artikel 7.7 i presidentdekret 81/2018 att de skyldigheter som fastställs i punkterna 1–5 i samma artikel inte ska gälla när regeringsdepartement och regeringsorgan, av brådskande skäl som är nödvändiga på grund av en allvarlig och oförutsebar situation, som bland annat rör säkerhet, måste utarbeta tekniska föreskrifter på mycket kort tid för att anta dem och sätta dem i kraft omedelbart, utan att något samråd är möjligt.
Detta förfarande motsvarar det skyndsamma förfarandet enligt EU-lagstiftningen och leder, om det godtas av Europeiska kommissionen, till att den tre månader långa frysningsperioden inte tillämpas. Skälen till att ärendet är brådskande måste uttryckligen anges i underrättelsen och måste vara sådana att de utesluter varje intryck av missbruk av förfarandet.
9a. Den risk som föreskriften syftar till att förebygga är att en brand ska uppstå eller sprida sig på arkeologiska platser. Denna risk är särskilt hög på grund av att de flesta arkeologiska fyndplatser är belägna inom eller nära skogsområden eller i liknande terräng, samt på grund av klimatförändringarnas effekter, som ökar frekvensen, intensiteten och hastigheten i spridningen av skogsbränder.
Föreskriften bidrar på ett systematiskt och konsekvent sätt till att uppnå målet genom att inrätta en enda, enhetlig och specialiserad ram för förebyggande, beredskap och hantering av brandrisker. I synnerhet minskar åtgärder för att sköta vegetationen och anlägga brandgator risken för att en brand ska bryta ut och sprida sig snabbt, medan tillhandahållandet av adekvata och lämpliga utrymningsvägar och nödutgångar, tillräcklig nödbelysning, tydlig och lämplig säkerhetsskyltning och utrymningsplaner, samt tillförlitliga brandlarm- och varningssystem, ökar besökarnas säkerhet och möjliggör en effektivare insats i en nödsituation. Samtidigt bidrar utarbetandet av organiserade evakueringsplaner, liksom genomförandet av regelbundna övningar och personalutbildning, till att förbättra den operativa beredskapen och förkorta insatstiderna vid brandhändelser.
Behovet av denna specifika åtgärd grundar sig både på dokumenterade fall av bränder vid arkeologiska utgrävningsplatser och på de erfarenheter som samlats in inom ramen för samarbetsavtalet mellan ministeriet för klimatkris och civilskydd och kulturministeriet under de senaste fem åren. Genomförandet av samförståndsavtalet vid mer än 60 arkeologiska utgrävningsplatser har visat att förekomsten av förebyggande rutiner och specialiserade evakueringsplaner, samt genomförandet av systematiska åtgärder (regelbundna inspektioner, bränslehantering, personalutbildning och samverkan mellan brandkåren och kulturministeriet), avsevärt förbättrar den operativa effektiviteten och minskar riskerna.
Behovet av att planera och införa förebyggande brandskyddsåtgärder och utrustning för kulturarvsplatser stöds dessutom av internationell litteratur och riktlinjer från internationella kulturorganisationer såsom Unesco (https://www.unesco.org/en/articles/fire-risk-management-guide-protecting-cultural-and-natural-heritage-fire).
Följaktligen bidrar föreskriften på ett konsekvent och systematiskt sätt till att uppnå det eftersträvade målet av allmänt intresse genom en helhetssyn på hanteringen av brandrisker, som omfattar alla faser av förebyggande åtgärder, operativ beredskap, insatser och begränsning av konsekvenserna, i syfte att skydda människoliv, kulturarv och naturmiljön. Dessutom utgör det ett specialiserat administrativt regleringsverktyg som är särskilt anpassat för att hantera en särskild risk (brand) för arkeologiska fyndplatser, med omedelbara och mätbara resultat när det gäller dess bidrag till att skydda allmänintresset.
9b. Trots att det finns allmän lagstiftning och bestämmelser om brandskydd saknas det ännu en specifik, enhetlig brandskyddsföreskrift som är utformad enbart för att ta hänsyn till de arkeologiska platsernas särdrag (driftsmässiga och funktionella egenskaper, särskilt vad gäller tillgänglighet, topografi, närhet till skogs- eller buskmark, möjligheten till tekniska ingrepp, förekomst eller avsaknad av infrastruktur, utrymningsvägar samt hantering av stora besökarströmmar) och som beaktar deras begränsningar och kulturella värde. Föreskriften åtgärdar en faktisk och betydande lucka i lagstiftningen, fastställer nödvändiga åtgärder, förfaranden, ansvarsområden och befogenheter för alla berörda parter, och säkerställer – med minsta möjliga ingripande – skyddet av arkeologiska fyndplatser mot brandrisk samt deras bevarande till förmån för nuvarande och kommande generationer.
I synnerhet införs begränsningar endast i den mån detta är nödvändigt för att säkerställa en tillräcklig nivå av brandskydd på arkeologiska platser utomhus och inte förväntas leda till betydande begränsningar av den inre marknaden eller av den gränsöverskridande handeln med varor och tjänster. De föreslagna kraven avser främst organisatoriska och förebyggande brandskyddsåtgärder, vilka gäller oavsett var produkter, utrustning eller tjänsteleverantörer har sitt ursprung och som inte medför diskriminering eller omotiverade handelshinder.
Vid bedömningen av föreskriftens nödvändighet övervägdes mindre restriktiva alternativ, såsom antagande av icke-bindande riktlinjer, genomförande av frivilliga brandsäkerhetsstandarder eller hantering av relevanta frågor från fall till fall genom administrativa rekommendationer. Dessa alternativ ansågs vara otillräckliga, eftersom de inte säkerställer en enhetlig och bindande skyddsnivå, och inte heller garanterar de en konsekvent tillämpning av förebyggande och operativa beredskapsåtgärder på alla arkeologiska platser utomhus. Dessutom kan avsaknaden av tvingande regler leda till betydande skillnader i säkerhets- och beredskapsnivåer mellan anläggningar med jämförbar risk.
9c. Skyddet av landets kulturarv, som en rättighet inskriven i konstitutionen, har företräde framför alla specifika begränsningar eller ingripanden som följer av tillämpningen av föreskriften och som rör användning av, tillträde till samt anordnande av verksamhet och aktiviteter inom arkeologiska utgrävningsplatser. De åtgärder som föreskrivs i föreskriften är i allmänhet av förebyggande karaktär (t.ex. brandgator, vegetationsskötsel, utrymningsvägar, skyltning, belysning, högtalarsystem, permanenta eller semipermanenta brandbekämpningsnätverk m.m.) och medför inte oproportionerliga eller överdrivna bördor (tekniska, ekonomiska eller administrativa) i förhållande till de fördelar som kan uppnås.
Närmare bestämt införs åtgärder och insatser – varav de flesta är av låg intensitet – som är nödvändiga och lämpliga för att uppnå målet och som är helt förenliga med proportionalitetsprincipen enligt artikel 25 i konstitutionen, samtidigt som de fullt ut uppfyller den konstitutionella och rättsliga skyldigheten att skydda kulturarvet, i enlighet med artikel 24.1 och (6) i konstitutionen, jämförd med lag 4858/2021 ”Ratificering av lagstiftningen för skydd av antikviteter och kulturarv i allmänhet”.
Den valda åtgärden utgör den minst restriktiva insatsen för att uppnå det avsedda målet, eftersom den är begränsad till fastställandet av obligatoriska minimikrav för brandskydds- och beredskapsarrangemang som är direkt kopplade till det avsedda målet att skydda människors liv, kulturarvet och naturmiljön, samtidigt som proportionalitetsprincipen respekteras.
Om det avsedda målet av allmänt intresse – nämligen ett effektivt skydd av arkeologiska platser och monument mot brandrisk – inte uppnås, skulle detta vara oändligt mycket mer skadligt än den eventuella börda som föreskriftens begränsningar kan medföra. En brand som sprider sig på en arkeologisk utgrävningsplats kan leda till att monument av unikt historiskt, vetenskapligt och symboliskt värde går förlorade för alltid och på ett oåterkalleligt sätt, eftersom de inte kan återställas eller ersättas när de väl har förstörts.
10. Hänvisningar till grundtexter: Grundtexten finns inte
11. Ja
12. Se den bifogade filen i de styrkande handlingarna.
13. Nej
14. Nej
15. Nej
16.
TBT-aspekt: Nej
SPS-aspekt: Nej
**********
Europeiska kommissionen
Kontaktadress Direktiv (EU) 2015/1535
e-post: grow-dir2015-1535-central@ec.europa.eu
